Fortsätt till huvudinnehåll

Rapport från fronten


Jag jobbar på Trollhättans mest mångkulturella gymnasieskola. Idag när eleverna på engelskan får samtala i grupper om kulturkrockar, med dess hotbilder och nya möjligheter - threats and opportunities - kommer det fram att en av eleverna tidigare gick på en högstadieskola där det inte fanns någon med annat etniskt ursprung än svenska. När han sedan kom till vår skola i höstas var det fullt av elever som hette allt annat än Johansson. Hans leende uttrycker att han såg detta som någonting positivt.

De andra tre eleverna i just den här gruppen ler då glatt. De hade nämligen en liknande erfarenhet, bara att de kom från andra hållet: de klasser som de gått i innan på högstadiet bestod uteslutande av elever med "annan etnisk härkomst" än svensk. När de började på gymnasiet i höstas var det fullt av alla Johanssons och Ljungströms.


Det blir ett milt sagt intressant samtal. Efteråt drar jag mig åter igen till minnes en av de bästa böckerna jag läst om läraryrket, nämligen Redo för fronten av Gunilla Granath. Jag läste den under min lärarutbildning för femton år sedan och det var på sätt och vis nog den mest relevanta boken jag läste under det året. Intressant nog var den gratis och en muta från facket för att gå med där.

Inom klassrummets fyra väggar formas det framtida Sverige. Det är där fronten är. Och från den fronten är det inte "inget nytt", utan där är det nytt varje dag.

Läs även Magiska stunder in English!

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …