Fortsätt till huvudinnehåll

Skandal, Skolverket!


Lotta Lexéns debattartikel ”Skolverket måste backa ombetygen” publicerades på DN:s webbsajt 11 maj. Hon förklarade då sitt ärende, nämligen att påpeka det orimliga i att Skolverket bara drygt två veckor före betygssättning bestämmer sig för att implementera en delvis generösare betygssättning. Som många med mig tolkade de nya direktiven var dessa emellertid inte särskilt nya. Till följd av Lexéns artikel gick ändå Skolverkets enhetschef Karin Hector-Stahre i svarsmål och förklarade att vårens utvärdering av betygssystemet visade på att behovet fanns och att det var akut att rätta till det. Hector-Stahre meddelade även att Skolverket skickat brev och e-post till alla skolor med förtydligande. Jag höll i sak med Lotta Lexén om den dåliga tajmingen i att försöka korrigera betygssystemet just nu men såg på samma gång fram emot att förtydligandet skulle bekräfta mig i min bild av att detta ”nya” ändå inte var vidare omvälvande.

Nu har jag tagit del av ”förtydligandet”. Efter att ha ventilerat det med kolleger vill jag hävda att det i själva verket representerar någonting helt nytt och väsentligt annorlunda än första texten (som kritiserades i Lexéns artikel). ”Förtydligandet” vill jag mena är inget mindre än en skandal.

Så här står det i ”förtydligandet: ”Om en elev har uppfyllt hela kunskapskravet för till exempel E och har en särskilt väl utvecklad förmåga i förhållande till någon del av kunskapskraven kan det fälla avgörandet i bedömningen och läraren kan då komma fram till att elevens kunskaper motsvarar till övervägande del, och sätta betyget D, även om den delen inte är så omfattande.”

Notera i synnerhet slutklämmen ”även om den delen inte är så omfattande”. På sin webbsajt har Skolverket lagt ut material, texter och videofilmer, som ska förklara detta. Fast vad innebär nyss angivna reservationen? Den känner jag inte igen från någon annan text alternativt videofilm. Att tolka kunskapskraven och elevers prestationer ställer redan stora krav på professionalitet hos undervisande lärare. Men vad gör man när styrdokumenten upplevs självmotsägelsefulla och därmed orimliga? En lärare i en Facebook-grupp för lärare tänkte sig exempelvis scenariot att en elev presterar på C-nivå på ett flertal centrala kunskapskrav för sedan att visa A-förmågor på något annat lite mindre centralt kunskapskrav. Enligt Skolverkets tidigare vägledning bör lärare vikta kunskapskravens centralitet i förhållande till ämnets mål och centrala innehåll. Fast nu heter det alltså ”även om den delen inte är så omfattande”. Friutrymmet för tolkningar har därvid blivit nästan oändligt.

Jag beklagar, Skolverket, men detta kommer att leda till utbrett olikvärdighet runt omkring på Sveriges skolor. Jag anammar vanligtvis principen om en välvillighetens hermeneutik – i motsats till misstänksamhetens hermeneutik (där man gärna misstolkar och misstror den andre) – men här blir det svårt. Har jag läst dåligt, beklagar jag. Fast i så fall är jag säker på att tusentals andra också gjort det. Det är rena rama skandalen att bjuda Sveriges lärare och elever på detta nu. Om två veckor sätter vi betyg. Ni borde backa bandet!

UPPDATERAT:
DN Åsikt har publicerat texten




Kommentarer

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …