Fortsätt till huvudinnehåll

Skandal, Skolverket!


Lotta Lexéns debattartikel ”Skolverket måste backa ombetygen” publicerades på DN:s webbsajt 11 maj. Hon förklarade då sitt ärende, nämligen att påpeka det orimliga i att Skolverket bara drygt två veckor före betygssättning bestämmer sig för att implementera en delvis generösare betygssättning. Som många med mig tolkade de nya direktiven var dessa emellertid inte särskilt nya. Till följd av Lexéns artikel gick ändå Skolverkets enhetschef Karin Hector-Stahre i svarsmål och förklarade att vårens utvärdering av betygssystemet visade på att behovet fanns och att det var akut att rätta till det. Hector-Stahre meddelade även att Skolverket skickat brev och e-post till alla skolor med förtydligande. Jag höll i sak med Lotta Lexén om den dåliga tajmingen i att försöka korrigera betygssystemet just nu men såg på samma gång fram emot att förtydligandet skulle bekräfta mig i min bild av att detta ”nya” ändå inte var vidare omvälvande.

Nu har jag tagit del av ”förtydligandet”. Efter att ha ventilerat det med kolleger vill jag hävda att det i själva verket representerar någonting helt nytt och väsentligt annorlunda än första texten (som kritiserades i Lexéns artikel). ”Förtydligandet” vill jag mena är inget mindre än en skandal.

Så här står det i ”förtydligandet: ”Om en elev har uppfyllt hela kunskapskravet för till exempel E och har en särskilt väl utvecklad förmåga i förhållande till någon del av kunskapskraven kan det fälla avgörandet i bedömningen och läraren kan då komma fram till att elevens kunskaper motsvarar till övervägande del, och sätta betyget D, även om den delen inte är så omfattande.”

Notera i synnerhet slutklämmen ”även om den delen inte är så omfattande”. På sin webbsajt har Skolverket lagt ut material, texter och videofilmer, som ska förklara detta. Fast vad innebär nyss angivna reservationen? Den känner jag inte igen från någon annan text alternativt videofilm. Att tolka kunskapskraven och elevers prestationer ställer redan stora krav på professionalitet hos undervisande lärare. Men vad gör man när styrdokumenten upplevs självmotsägelsefulla och därmed orimliga? En lärare i en Facebook-grupp för lärare tänkte sig exempelvis scenariot att en elev presterar på C-nivå på ett flertal centrala kunskapskrav för sedan att visa A-förmågor på något annat lite mindre centralt kunskapskrav. Enligt Skolverkets tidigare vägledning bör lärare vikta kunskapskravens centralitet i förhållande till ämnets mål och centrala innehåll. Fast nu heter det alltså ”även om den delen inte är så omfattande”. Friutrymmet för tolkningar har därvid blivit nästan oändligt.

Jag beklagar, Skolverket, men detta kommer att leda till utbrett olikvärdighet runt omkring på Sveriges skolor. Jag anammar vanligtvis principen om en välvillighetens hermeneutik – i motsats till misstänksamhetens hermeneutik (där man gärna misstolkar och misstror den andre) – men här blir det svårt. Har jag läst dåligt, beklagar jag. Fast i så fall är jag säker på att tusentals andra också gjort det. Det är rena rama skandalen att bjuda Sveriges lärare och elever på detta nu. Om två veckor sätter vi betyg. Ni borde backa bandet!

UPPDATERAT:
DN Åsikt har publicerat texten




Kommentarer

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…