Fortsätt till huvudinnehåll

The new black


I senaste numret av Lingua, Språklärarnas riksförbunds tidning, har jag med en artikel som handlar om poängen med att läsa helklassuppsättningar: "Whole class novels is the new black". Artikeln är baserad på min föreläsning på språkkonferensen Språk så in i Norden som hölls i Stockholm för någon månad sedan.

Jag tänker inte sammanfatta artikeln här. Med årets NP, engelska 6-uppsatser,  i alldeles färskt minne skulle jag dock vilja säga att jag bara ytterligare stärkts i min uppfattning och tes att elever behöver både utmanas och guidas i sin läsning av skönlitterära verk. Väldigt många elever underkänner skolans undervisning därför att den exempelvis inte lär dem hur man betalar sina räkningar, köper hus eller uppfostrar sina framtida barn. Elever som annars håller hyggligt hög svansföring i termer av vilka prestigeutbildningar de ska in på sedan kan säga att det känns onödigt att veta när andra världskriget slutade ("ännu ett årtal att skulle memorera") och att romaner som skrevs på 1940-talet är "omoderna" därför att, ja, därför att de skrevs på 1940-talet. Perspektivet är extremt kortsynt och utilitaristiskt till sin karaktär.

Nu är ju ungdomar som de är, och det har "de" nog alltid varit. Fast då är ju poängen att vi som lärare och som skola inte ska låta oss luras så att vi också blir extremt kortsynta och väljer det enkla och lättsmälta före det svåra och mer komplexa. För oss alla gäller att det mest förödande som nog skulle kunna hända oss vore ifall vi aldrig utmanades att kliva ur vår bekvämlighetszon: att anstränga oss, att pröva nya perspektiv, att tänka nya tankar. Detta gäller därför även vilka böcker vi ger våra ungdomar i händerna och vad vi förväntar oss att detta ska leda till. För det ska väl leda till någonting?

Är du inte redan medlem i Språklärarnas riksförbund, kanske det är dags att bli det? Då får du Lingua gratis. Det är givetvis inte bara jag som skriver där (en oerhört underdrift, i själva verket!), utan tidningen innehåller mycket matnyttigt för olika smaker. Information om hur du blir medlem eller betalar medlemsavgiften (250 kr/kalenderår, halva priset för studerande) hittar du HÄR.


Kommentarer

  1. Utmärkt artikel i Lingua. Litteraturundervisningen ger bestående mervärden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Åsa! Ja, bra böcker och bra samtal om d.s. handlar ju inte "bara" om klinisk analys av språk och form utan innefattar ju även väldigt mycket livskunskap på olika plan (undrade allvarligt om de som för några år sedan förordade just livskunskap som ett särskilt ämne i skolan hade någon aning om vad vi till stor del håller på med i både svenskan och engelskan?).

      Radera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…