Fortsätt till huvudinnehåll

Ulysses - dags för en andra läsning?


Det är nästan tjugo år sedan jag sist läste James Joyces Ulysses. En muntlig presentation av valfritt ämne stod för dörren i den Svenska B-kursen jag läste då, och jag var tvungen att bestämma mig ganska så snart. Vad skulle jag prata om?  Någon pratade om Bellman och klädde ut sig med peruk och allt, medan någon annan berättade om J-O Waldner samt visade någon VHS-videosnutt på en av hans legendariska dueller med någon kines. För min egen del blev det till slut att jag pratade om Irland, med särskilt fokus på dess historia samt inte minst: författaren James Joyce.

Den exakta anledningen till varför jag bestämde mig för att tala om just Joyce minns jag inte, men det kanske på något vis hängde ihop med mina övriga studier, en D-kurs i linguistics på halvfart på Göteborgs universitet. Hur som helst blev det att jag under jullovet tuggade i mig Ulysses, på både svenska och engelska, därför att jag av någon anledning (som jag inte heller minns) fick jag för mig att det vore intressant att jämföra dem med varandra. Huruvida jag njöt av läsningen eller ej minns jag inte, men jag kom ihåg att det kändes som något av en bedrift att ha klarat av den (dem).


Rent språkligt var det givetvis en enorm utmaning att läsa den. Det är ju ingen liten bok direkt, utan vi snackar cirka 265 000 ord och ett ordförråd på ca 30 000. Fast då pratar vi "bara" om den språkliga dräkten, vilken ändå är nog så imponerande och intimiderande. Därtill kommer att betydelseskikten är milt sagt många, inte minst med de avsiktliga syftningarna och parallellerna till Homeros episka verk Odysséen. Hela verket kan gärna liknas vid ett symfoniskt verk, och Joyce själv lär ha sagt att han skrivit en roman som skulle komma att engagera litteraturvetare de nästa hundra åren (givet att romanen publicerades 1922 kommer hans uttalande dock med all säkerhet visa sig att vara en rejäl underdrift). Vad gäller bokens komplexitet frågade hans egen moster honom tydligen hur mycket man var tvungen att känna till om Homeros verk för att kunna läsa den? Han lugnade henne med att det räckte att hon hade tillgång till en förenklad version av Odysséen för att i någon mån kunna "förstå" hans bok. Andra har förklarat att romanen i grunden handlar om kärlek, och att man kommer långt bara genom att uppfatta detta. Att den utspelar sig just den 16 juni beror på att det var just den dagen som James Joyce första gången var ute med Nora Barnacle, hans blivande fru.

Alltid finns det nått att göra för nördar. Det finns ju de som läser Alice i Underlandet varje år (och traditionsenligt firar "Alice´s Day" 4 juli), och det finns säkert också de som läser Ulysses varje år (eller åtminstone firar "Bloomsday" 16 juni - dagen som hela romanen utspelar sig på, då dess huvudperson Leonard Bloom traskar runt i Dublins gator). Bland dem som brukade läsa den senare varje år var Hugo Lagercrantz som vid sidan om sitt arbete som chefredaktör för Dagens Nyheter skrev en uppskattad kommentar till romanen. För min egen del sållar mig inte till någondera av dessa nördkategorier, men vem vet, det kanske inte är för sent? Det lär ju våras för nördarna, och nu har jag i alla fall köpt hem ett ex av boken samt en kommentar på engelska (som synes på bilden).

Hur det gick med den muntliga presentationen på Komvux för nästan tjugo år sedan? Jo, men tack, det gick bra.



Kommentarer

  1. Varför firas Alice's day den 14 juli?

    Helene Carlsson

    SvaraRadera
  2. Helene, jag blev tvungen att redigera texten så att det nu står 4 juli. Detta var tydligen dagen då författaren var iväg på picknick tillsammans med den verkliga Alice och hennes systrar och berättade sagan för dem för första gången.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …