Fortsätt till huvudinnehåll

Hur arbeta med tidningsartiklar?



Jag kommer inte ifrån det. Något av det som roar mig (sic.) allra mest som lärare är att sitta med en text framför mig och förbereda frågor till denna, frågor som eleverna sedan får hitta svar till i texten. Beroende på texten, elevernas förförståelse och syftet får frågorna gärna vara av olika karaktär: somliga lite enklare, andra mer krävande. I skrivande stund har jag precis förberett frågor åt tre olika texter, och jag ser redan fram emot att få se hur eleverna brottas med dessa i morgon, samt hur vi kommer att samtala om dem tillsammans.

I synnerhet de två första texterna är inte alldeles enkla texter. Den första av dem har vi redan läst tillsammans, och då blev det mycket samtal i helklass om ord och begrepp som "anspråkslöshet", "förtröstan", "diskrepans", "pretentioner", "narcissism", "desarmering", "populism", "kollektivism" och "individualism", och så vidare. Jag skrev orden på whiteboarden, och faktum kvarstår att knappast något av ovanstående ord och begrepp var bekant för eleverna. Min slutsats: att samtala om dylika texter är oerhört språkutvecklande och borde - i linje med Wittgensteins berömda tes - därmed även vidga världen åt eleverna (eller, lite mer blygsamt: åtminstone öppna nya texter där läsaren förutsätts känna till innebörden av dessa ord och begrepp).

Sammanhanget är att vi inom ramen för Svenska 2 på gymnasiet läst och arbetat med texter från Antiken, och vi har även läst den klassiska Gunnlaug Ormstungas saga. Nu knyter vi an temamässigt genom att lyssna till några nutida tänkare som bearbetat tidigare tiders idéer angående värderingar, synder och dygder. Eleverna kommer sedan att få till uppgift att utifrån detta hålla ett argumenterande tal (fast den instruktionen tänker jag inte bifoga här).

Ifall någon kan bli inspirerad av detta eller helt enkelt bara vill ha lite bra material att träna läsförståelse med listar jag länkar till texterna nedan samt frågorna till texten (lyckades tyvärr ej numrera dem, fast det är ju enkelt att åstadkomma i ett Word-dokument). Notera åter igen att jag inte lämnat eleverna vind för våg med vare sig texterna eller frågorna. Helt avgörande i min värld är samtalen om texterna, både före, i samband med och efter läsningen av dessa. Det år då som det händer. Det, alltså.

1) Niklas Ekdal: "Därför är bristen på ödmjukhet en fara för världen"
2) Svend Brinkmann: "Sluta ändra på dig"
3) "Stefan Einhorns sju nya dödssynder"


Frågor till ”Därför är bristen på ödmjukhet en fara för världen”:

Vad är enligt Niklas Ekdal (NE) största skillnaden mellan Narkissos och den moderna människan? Vad menar han med detta?

Vad har Donald Trump enligt NE gemensamt med Berlusconi och B.Karlsson? Vad menar han med detta?

Under Palmes senare år förflyttades fokus i samhället från att betona gruppen till att betona den enskilde. Vilket adjektiv används för att beskriva hur omvälvande denna övergång var?

Två dödssynder som enligt NE numera näst intill räknas som en dygd? Vad menar han med detta?

På vilket sätt kan det antika fördömandet av dödssynderna enligt NE  betraktas som omsorg om individen? Hur brukar detta fördömande att betraktas i vår tid?

Vad kan NE menar med slutsatsen ”… och att han har allas vår hjälp”?



Frågor till ”Sluta ändra på dig”:

Varför möttes Svend Brinkmanns (SB) förslag till vision för Aalborg Universitetscenter inte av ovationer? Vad betyder ”ovationer”?

 Ge exempel på kapitelrubriker i boken ”Stå fast”.

 Hade SB skrivit en likadan bok för ett halvt sekel sedan? Varför/Varför inte? Förklara.


 Varför är SB kritisk till tanken om ”oändlig tillväxt” och ”oberoende individer”?

                
 På vilket sätt kan det enligt SB vara ”progressivt” i vår tid att tala om ”plikt”?


 Varför behöver organisationer enligt SB människor som inte bara är innovativa och kreativa utan  även stabila och motsträviga?




Frågor till ”Stefan Einhorns sju nya dödssynder”:

Vilken ”ny dödssynd” hamnade högst när över tusen personer skulle ranka? Vad säger detta enligt Stefan Einhorn (SE) om svenskarna?


 Hur brukar stämningen i rummet vara när SE föreläser om de nya dödssynderna? Hur tolkar han
 själv detta?


 Hur har SE själv arbetat med destruktiva känslor av missunnsamhet i förhållande till andra 
 människor?


Vilken mörk sida hos människan rankar SE numera själv som den värsta? Hur motiverar han detta?


Vad har SE för yrke?


Vilken dödssynd anser du själv är den värsta? Motivera!






Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …