Fortsätt till huvudinnehåll

Hur arbeta med tidningsartiklar?



Jag kommer inte ifrån det. Något av det som roar mig (sic.) allra mest som lärare är att sitta med en text framför mig och förbereda frågor till denna, frågor som eleverna sedan får hitta svar till i texten. Beroende på texten, elevernas förförståelse och syftet får frågorna gärna vara av olika karaktär: somliga lite enklare, andra mer krävande. I skrivande stund har jag precis förberett frågor åt tre olika texter, och jag ser redan fram emot att få se hur eleverna brottas med dessa i morgon, samt hur vi kommer att samtala om dem tillsammans.

I synnerhet de två första texterna är inte alldeles enkla texter. Den första av dem har vi redan läst tillsammans, och då blev det mycket samtal i helklass om ord och begrepp som "anspråkslöshet", "förtröstan", "diskrepans", "pretentioner", "narcissism", "desarmering", "populism", "kollektivism" och "individualism", och så vidare. Jag skrev orden på whiteboarden, och faktum kvarstår att knappast något av ovanstående ord och begrepp var bekant för eleverna. Min slutsats: att samtala om dylika texter är oerhört språkutvecklande och borde - i linje med Wittgensteins berömda tes - därmed även vidga världen åt eleverna (eller, lite mer blygsamt: åtminstone öppna nya texter där läsaren förutsätts känna till innebörden av dessa ord och begrepp).

Sammanhanget är att vi inom ramen för Svenska 2 på gymnasiet läst och arbetat med texter från Antiken, och vi har även läst den klassiska Gunnlaug Ormstungas saga. Nu knyter vi an temamässigt genom att lyssna till några nutida tänkare som bearbetat tidigare tiders idéer angående värderingar, synder och dygder. Eleverna kommer sedan att få till uppgift att utifrån detta hålla ett argumenterande tal (fast den instruktionen tänker jag inte bifoga här).

Ifall någon kan bli inspirerad av detta eller helt enkelt bara vill ha lite bra material att träna läsförståelse med listar jag länkar till texterna nedan samt frågorna till texten (lyckades tyvärr ej numrera dem, fast det är ju enkelt att åstadkomma i ett Word-dokument). Notera åter igen att jag inte lämnat eleverna vind för våg med vare sig texterna eller frågorna. Helt avgörande i min värld är samtalen om texterna, både före, i samband med och efter läsningen av dessa. Det år då som det händer. Det, alltså.

1) Niklas Ekdal: "Därför är bristen på ödmjukhet en fara för världen"
2) Svend Brinkmann: "Sluta ändra på dig"
3) "Stefan Einhorns sju nya dödssynder"


Frågor till ”Därför är bristen på ödmjukhet en fara för världen”:

Vad är enligt Niklas Ekdal (NE) största skillnaden mellan Narkissos och den moderna människan? Vad menar han med detta?

Vad har Donald Trump enligt NE gemensamt med Berlusconi och B.Karlsson? Vad menar han med detta?

Under Palmes senare år förflyttades fokus i samhället från att betona gruppen till att betona den enskilde. Vilket adjektiv används för att beskriva hur omvälvande denna övergång var?

Två dödssynder som enligt NE numera näst intill räknas som en dygd? Vad menar han med detta?

På vilket sätt kan det antika fördömandet av dödssynderna enligt NE  betraktas som omsorg om individen? Hur brukar detta fördömande att betraktas i vår tid?

Vad kan NE menar med slutsatsen ”… och att han har allas vår hjälp”?



Frågor till ”Sluta ändra på dig”:

Varför möttes Svend Brinkmanns (SB) förslag till vision för Aalborg Universitetscenter inte av ovationer? Vad betyder ”ovationer”?

 Ge exempel på kapitelrubriker i boken ”Stå fast”.

 Hade SB skrivit en likadan bok för ett halvt sekel sedan? Varför/Varför inte? Förklara.


 Varför är SB kritisk till tanken om ”oändlig tillväxt” och ”oberoende individer”?

                
 På vilket sätt kan det enligt SB vara ”progressivt” i vår tid att tala om ”plikt”?


 Varför behöver organisationer enligt SB människor som inte bara är innovativa och kreativa utan  även stabila och motsträviga?




Frågor till ”Stefan Einhorns sju nya dödssynder”:

Vilken ”ny dödssynd” hamnade högst när över tusen personer skulle ranka? Vad säger detta enligt Stefan Einhorn (SE) om svenskarna?


 Hur brukar stämningen i rummet vara när SE föreläser om de nya dödssynderna? Hur tolkar han
 själv detta?


 Hur har SE själv arbetat med destruktiva känslor av missunnsamhet i förhållande till andra 
 människor?


Vilken mörk sida hos människan rankar SE numera själv som den värsta? Hur motiverar han detta?


Vad har SE för yrke?


Vilken dödssynd anser du själv är den värsta? Motivera!






Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…