Fortsätt till huvudinnehåll

"Dom" dominerande även i finlandssvenskan


Argumenten mot "dom" förefaller alltmer malätna. Man bör känna sina begränsningar, och för egen del måste jag erkänna att jag inte har stenkoll på exempelvis finlandssvenskan. Jag nämnde finlandssvenskan i min debattartikel därför att jag var medveten om att det kunde finnas inslag i den dialekten som skulle kunna användas som invändning mot tesen att "dom" snart är allenarådande i talspråket:



Av just den anledningen blev det extra intressant att ta del av Olle Josephsons artikel i söndagens SvD där han utreder just denna fråga. Han inleder sin text med en retorisk fråga vilken han sedan besvarar själv: "Finlandssvenska dialekter – är det ett udda språkspaltsämne? Nej då, i pågående de-dem-dom-debatt har de blivit högoktanigt bränsle." Tesen i resten av Josephsons text framgår sedan med all tydlighet av rubriken "De och dem snart borta även i finlandssvenskan".

Adverbialet "snart" är givetvis ett relativt begrepp. Snart är det jul, och snart är det dags att införa "dom" som fullvärdigt alternativ till "de" och "dem". Jag upprepar att detta även kommer att lösa problemet som allt flera har med att skilja på "de" och "det" när de skriver.

Snart!

Kommentarer

  1. Jag fascineras av att du ägnar så mycket tid åt en enda (i mina ögon inte särskilt viktig) skriftspråksfråga. Men det är ju det som gör världen spännande, mångfalden ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, vad ska man säga? Det är ju verkligen en väldigt marginell företeelse vi talar om här. Ändå är den väldigt prestigeladdad. Det blir bra att få ordning på den snart.

      Radera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …