Fortsätt till huvudinnehåll

Hur många verser har "Hallelujah"?


Bägge mina engelsklektioner idag inledde jag med att ägna några minuter åt Leonard Cohen. Många är överens om att han är en av de allra största sett över de senaste fem decennierna; kanske är det bara Bob Dylan som övergår honom, hur man nu ska mäta sådant? Vi lyssnade hur som helst till hans version av "Hallelujah" och jag delade ut texten till låten vilken vi började med att läsa tillsammans. Knappast någon hade hört honom själv framföra den någon gång. Jag nämnde att det finns väldigt många fler verser än de vi hade framför oss, och i sin artikel "Tak til mesteren: Her er Leonard Cohens 7 bedste sange" på dr.dk hänvisar skribenten Karen Steensbæk Nielsen till musikern och journalisten Anders Dohn som hävdar att Cohen i själva verket skrev närmare 80 verser innan han var riktigt nöjd. Enligt honom  var Cohen en obotlig perfektionist vilket också gjorde att hans samlade produktion aldrig blev särskilt stor, åtminstone inte jämfört med Bob Dylans 500 låtar. 

Vad gäller "Hallelujah" har jag aldrig riktigt blivit klok på vad Cohen vill säga? Allusioner görs till Bibelns kung David, fast den judiske Cohen flikar in många andra metaforer också, och man får hålla i minnet att "it´s a cold and it´s a broken hallelujah" som är själva temat i sången, inte det trosvissa och hoppfulla "hallelujah" som annars är det vanliga i Psaltaren - "hallelujah" betyder ju "prisa Gud!". 

Vilka låtar är Cohens största? Frågan är förmodligen felställd, men i sin artikel jag länkade till ovan har Dohn valt ut sju stycken. Det fina med Nielsens artikel är att det i den finns länkar till vardera av dessa sju låtar. Den som äger åtminstone minimal kännedom om Cohens produktion känner igen de flesta av dessa, däribland "Suzanne", "Dance me to the end of love" och "You want it darker". "You want it darker" lär ha varit något av Cohens uppgörelse med livet, och han sjunger "I am ready, my lord". 

Leonard Cohen blev 82 år gammal. 


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…