Fortsätt till huvudinnehåll

Medieträning, eller?


Jaha, då var det dags för nästa Tv-framträdande. Kl. 8.43 i morse var det Nyhetsmorgon som i sin så kallade "Språkakuten" ville ha med mig: "Snart kommer vi att skriva dom" (klicka för att se det 11 minuter långa inslaget).


Jag hade förberett innan vad jag skulle vilja få sagt på de 2-3 minuter som jag lovats. Nu blev det tyvärr inte alls 2-3 minuter i rutan för min del, utan det blev endast drygt en minut. Jag vet inte om jag ska betrakta detta som en form av medieträning som jag kommer att behöva i framtiden? Var , ännu mer!

Det stora problemet som jag identifierat i den "dom-debatt" som vi haft snart två veckor är just detta, att en del inte verkar ha uppfattat att frågan är en annan i dag än den var för några år sedan. Inget är mer bedrägligt än när man tror sig veta svaret, fastän man i själva verket inte ens riktigt förstått frågan. Min bild är att rätt många fortfarande inte verkar ha förstått att det inte längre enbart handlar om de/dem, utan det handlar om de/dem/det. Den som tydligast visat att han förstått frågan så här långt är Olle Josephson, professor i nordiska språk vid SU.

När jag ombads sammanfatta min debattartikel i morse noterade jag efteråt att jag fått 75 sekunder i rutan. Precis när jag lade ut texten tänkte jag mig att jag ändå inte bara ville mala på som en ångvält. Jag var helt säker på att jag skulle få åtminstone någon följdfråga vilken jag sedan skulle kunna bemöta, och hade detta hänt hade jag varit nöjd. Nu blev det till min stora förvåning inte alls så, och till följd av detta kom det tyvärr inte heller någonting nytt fram i inslaget. Istället ombads Sara Lövstam i slutet av inslaget "dra regeln för de och dem" (det vill säga den gamla, otillräckliga förklaringen). Sara är skärpt och jag är helt säker på att hon förstår precis vad jag skrivit om. Jag är å andra sidan inte lika säker på att programledaren Steffo Törnquist är lika påläst, och då blev också resultatet därefter. Det här viktiga analytiska samtalet som vi hade behövt kom aldrig riktigt till stånd.

Ingen som ger sig in i samhällsdebatten äger rätten att bestämma över ramarna och vilka turer allting kommer att ta. Man får vara lugn i magen och kall i skallen. Men när det gäller sakfrågan om den här viktiga detaljen i vårt skriftspråk hoppas jag att vi inte tror vi är färdiga nu. För det är vi inte - långtifrån.

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…