Fortsätt till huvudinnehåll

Hur höja texters stilnivå?


Våra treor ska skriva sitt första PM nu på fredag. Som ett led i förberedelserna jobbar vi med autentiska textexempel som jag sedan uppgraderat. Textexemplen är utdrag ur retoriska analyser av ett tal av Leonardo DiCaprio som elever gjort. Frågan jag ställer eleverna när de ska analysera språket i respektive version är vad jag gjort rent konkret? Vad innebär det att höja en texts stilnivå, så att dispositionen blir bättre och så att språket blir mer klart, nyanserat och varierat?

Nedan följer ett sådant autentiskt exempel (A) som jag sedan bearbetat (B). Innan vi gav oss på detta något längre exempel tränade vi på kortare utdrag.

A) Talets syfte är att uppmärksamma FN och befolkningen om världens klimatförändringar och vad de har resultaterat i. Leonardo DiCaprio menar att det stora klimatproblemen är industrier och regeringar runt om i världen som utgör den största delen av vår försämrade miljö. Det handlar inte längre om individen, att människor bör byta till en miljövänlig bil eller byta till en annan sorts glödlampor. Han talar om att alla är medvetna om att detta är ren fakta och som det vetenskapliga samfundet, industrin, regeringen och USAs militär känner till. Trots detta ser alla människor på klimatförändringarna på samma sätt, som om det var något som inte händer på vår planet utan på en helt annan. Som om det inte är något äkta och att det tids nog kommer att försvinna.
B) Talets syfte är att uppmärksamma FN och världssamfundet om klimatförändringarna samt vad dessa har resulterat i. Leonardo DiCaprio betonar att det främst ligger på världens industrier och regeringar att lösa de stora klimatproblemen och att fokus inte ska vara på huruvida enskilda människor bör byta till en miljövänlig bil eller välja en annan sorts glödlampor. Alla är medvetna om fakta, däribland det vetenskapliga samfundet, industrin, regeringen och USA:s militär. Trots detta, menar DiCaprio, betraktar mänskligheten klimatförändringarna som om de inte rör vår egen planet utan någon annans, som om de lik hans egna filmer vore rena påhitt, eller som om de tids nog kommer att försvinna av sig själva ifall vi inte låtsas om dem.

Under samtalets gång talar vi om ordval, idiomatik, meningsbyggnad, rytm. Vi hinner även prata om semikolon - och tankestreck.


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…