Fortsätt till huvudinnehåll

Maintaining a steady hand - om vikten av fokus


Ett gäng av våra elever kände sig nere idag. De satt i vårt uppehållsrum och hela deras uppsyn uttryckte en nedstämdhet och nästan desperation. De hade fått F på ett matteprov och nu ville de veta hur det gick med engelskuppsatsen som de skrev förra veckan? Fick de F där också?

Detta kunde jag inte avslöja än; däremot är det ingen hemlighet att en del av dem har en bit att gå när det gäller både svenska och engelska - och alltså även matte, samt ett flertal andra ämnen. Jag gillar dem skarpt, på samma gång som jag ständigt får försöka att hjälpa dem att koncentrera sig och ägna sig åt det som är själva målet för varje lektion. Att vi numera samlar in alla mobiltelefoner vid lektionens början har hjälpt något, men fortfarande är det ju så mycket annat man kan prata om på lektionstid, gärna högljutt och skrattande, än det som bidrar till lärande i respektive ämne. Resultaten blir därför som de blir.

Så på engelskan jag hade med dem sedan kände jag plötsligt för att - åter igen - ha ett litet samtal med dem. Jag ritade en måltavla på whiteboarden, med de koncentriska ringarna och bull´s eye i mitten. De förstod. Sedan gick jag ner till ändan av klassrummet där jag gestaltade en bågskytte, tog sikte, för sedan att gå tillbaka till "måltavlan" och träffa rätt. En av killarna utbröt uppmuntrande: "Vilken metafor, alltså!".

Min poäng var inte svårfunnen, och jag talade med patos om vikten av att "maintain a steady hand" (det var ju på engelska) och att man inte kan träffa rätt, ifall man samtidigt måste stå och småprata med folk runt omkring en. Jag berättade även för dem om en kompis som någon av treorna har - och som jag låtit mig förtälja om - som går på grannskolans naturprogram. Hon hade haft D när hon gick ur åk 9, och nu när hon går i trean på gymnasiet har hon A. Hemligheten? "A steady hand", träna lite varje dag, fråga efter hjälp. Fokus är allt!

När jag var klar tittade en av pojkarna på mig med lysande ögon och började applådera spontant. När han kände att han var den enda som applåderade tittade han sig förvånat omkring för att få med sig resten: "Det var bra!", sade han. Det tål att sägas att detta är en pojke som inte bott i Sverige särskilt länge men som verkligen bestämt sig för att göra det bästa av sin situation. Vad gäller inställning och attityd är han en sådan som man skulle vilja klona.

Att hålla ett brandtal är en sak. Likaså att eleverna uttrycker motivation och gillande. Nu får vi se i morgon och nästa vecka hur mycket verkstad det blir av allt detta. För deras egen skull hoppas jag att de tillsammans bestämmer sig för att de kan göra varandra bättre, och att detta i grunden är mycket roligare än att göra varandra sämre - vilket ju annars är väldigt lätt gjort.

Vi har förresten börjat läsa "The Fault In Our Stars" (på svenska: "Förr eller senare exploderar jag"), och det är ju en bok som tar upp djupa existentiella frågor. Det är också en bok som utmanar sina läsare på en språklig nivå. Redan i första kapitlet var det i synnerhet en av metaforerna som fastnade hos eleverna, den där Augustus har en cigarett i mungipan som han inte tänder och som han sedan förklarar för Hazel är en metafor. Inte utan att man blir glad när sedan eleverna kallar även min måltavla för en metafor. Knowledge acknowledged.

Det kan bli bra det här.

Andas lugnt. Sikta ...





Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …