Fortsätt till huvudinnehåll

Att känna igen en bildad människa


Har man sportlov ska givetvis ägna sig åt sådant som man inte annars har tid med eller riktigt orkar. För min del kan det innebära att se ytterligare ett par avsnitt av SVT:s "Idévärlden", däribland avsnittet då sociologen Roland Paulsson är dagens teoretiker och så klart upplagan med Dick Harrison. 

Nu har jag tittat på Harrison-avsnittet. Vad är viktigt att kunna, och vilka kunskaper bör premieras? Frågan är klassisk och låter sig ingalunda besvaras enkelt. Kortsiktigt betraktat förefaller dylika frågor visserligen sällan problematiska - det är väl bara att fråga arbetsmarknaden vad de efterfrågar, sedan lägger vi till lite grann "kulturellt", och sedan kör vi: what can possibly go wrong? -  fast som tweeten nedan illustrerar kan rätt mycket ändå lätt gå fel. Det räcker att man får för sig att horisonten tar slut där den egna ligusterhäcken skjuter stolt i vädret. 


Vet vi hur världen ser ut om ens fem år? Nej, det gör vi givetvis inte. EU har punktat åtta så kallade nyckelkompetenser, och dem bör man väl rimligen kunna ställa sig bakom, inte minst därför att de förefaller vara inte alltför tids- och situationsbundna. De handlar om konkreta förmågor, som att kunna kommunicera på flera språk, och att navigera inom matematikens och teknikens värld, som att kunna hantera ny digital teknik. De handlar även om attityder och att förmå förhålla sig konstruktivt till en föränderlig omvärld med dess krav på ständigt lärande och interaktion med andra, inom såväl arbetsliv som övriga arenor. Därtill kommer givetvis förmågan att kunna uppskatta "det kulturella" - och så vidare. 

Men åter till "Idevärlden". Programmet tar sin utgångspunkt i Dick Harrisons kritik av det svenska utbildningsväsendet vilket han menar befinner sig i fritt fall. Efter att han fått förklara sig fortsätter meningsutbytet då ytterligare tungviktigare inom den akademiska världen får ge sin syn på saken. Håller de med honom? I enlighet med programidén som bygger på den mycket sympatiska insikten att somliga samtal måste få ta tid, och där det viktiga inte är vem som "vinner debatten", ges det stort utrymme åt perspektivering och sondering av de utbildningsfilosofiska terrängen. I en tid då yngre människor bevisligen presterar allt sämre på högskoleprovets läsförståelsedel tål givetvis en grundläggande fråga rörande kunskapssyn och bildningsuppfattning att diskuteras. 

Ingen av gästerna är beredda att allt för explicit sätta ord på vad vi måste kunna, i termer av vilka kunskaper vi måste besitta som människor och som medborgare i Sverige och i världen; däremot betonar alla tre vikten av att vi lär oss att tänka. Konstprofessor Gertrud Sandqvist får bland annat frågan hur hon känner igen en "bildad" människa då hon ser henne? Hennes svar tål att begrundas (klicka HÄR):




video


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…