Fortsätt till huvudinnehåll

Pedagogiskt värre


Jag försöker förklara för en orolig elev hur det kan vara med de olika förmågorna inom den samlade kunskapsprofilen. Jag ritar på whiteboarden hur det kan se ut, och liknar då dessa förmågor vid blommor som var och en behöver värme, vatten, sol - och ifall det metaforiska ogräset vill ta över behöver man rensa kring växterna: "Ogräset handlar oftast om attityder och om hur vi använder vår tid och vår kraft." 

Det handlar alltså inte om att göra "lite extra uppgifter hemma på sportlovet", utan det handlar om det ihärdiga arbetet lektion efter lektion. Den uppsatsen ni skrev i höstas, och som kanske inte blev så bra, behöver inte lämna något avtryck i betyget som kommer i juni; det kommer nya tillfällen. Det viktiga är att du växer, säger jag till eleven. Detta gäller givetvis samtliga förmågor. Man kan vara en stjärna på muntliga framställningar, men man behöver också utveckla sitt skrivande. I profilen nedan kan det exempelvis vara skrivandet som det verkligen behöver arbetas med. 

Viktigt att poängtera - vilket jag också gör för eleven - är att hen inte själv ska göra allt jobbet. Jag finns ju också här, vattnar och tillför näring. Eleven själv måste dock också göra rätt mycket.

Slutligen, åtminstone i mina ämnen - svenska och engelska - går de olika förmågorna oftast i varandra. Analys, exempelvis, är inget man tränar på isolerat, utan det hänger naturligt ihop med läsförståelse samt förmågan att formulera sig muntligt eller skriftligt. Att det blev just fyra blommor nedan får man inte lägga för mycket i; det hade likaväl kunnat vara ytterligare några stycken. Det viktiga var principen. 



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…