Fortsätt till huvudinnehåll

Trots att jag inte är någon working class hero


Idag applåderade eleverna i en byggklass. Jag undervisar dem i Engelska 6, fast just nu jobbar vi med Animal Farm, och den väcker - så som alla längre texter gör - en viss motvilja. Någon menade att "vi orkar inte läsa när vi varit ute och jobbat. Du som lärare vet så klart hur det är att jobba, men det är inte samma sak som att vara ute och slita". Någon blickade menande ut genom fönstret där snön yrade.

Det var då jag fick plocka fram mitt ess ur rockärmen. Det föll sig nämligen så att jag en gång i tiden, under mer än fyra års tid, jobbade heltid som fönsterputsare. Sommar som vinter tog vi oss an fönster överallt i hela Uddevalla, ute som inne, högt som lågt, på fina som på mindre fina ställen. Ett år fick en kompis och jag i uppdrag att tvätta fönsterna vid de höga trapphusen på Volvo i Uddevalla, och för att lyckas med det var vi tvungna att bygga en hög ställning, som vi sedan fick resa och plocka ner ett flertal gånger för att komma åt bägge sidorna vid bägge trapphusen. Det var mitt i december, och det snöade lika mycket som det gör just nu. Eftersom det var så pass kallt fick vi lägga rödsprit i vattnet, så att det inte skulle frysa. Fast frös fingrarna gjorde vi allt. Vad gäller hur vi kom åt de allra högsta fönsterna på insidan där det inte fanns plats för vare sig ställning eller stege att ta sig uppför, är detta någonting man inte gärna tänker på idag.

Pojkarna lyssnade. Jag fick även berätta att min fru och jag inte hade råd med bil på den tiden, så det blev att jag ofta fick cykla runt dit jag skulle iväg och jobba. Sommar som vinter. Så var det bara - så jo, jag förstod vad det innebär att jobba och att bli lite trött i kroppen på kvällen, för sedan att ta sig an en bok.

Och så där hade jag ju givetvis kunnat hålla på i timmar. Det blev dock mest en kort replik som det blir när man faller i spontant snack med eleverna. De ställde dock lite följdfrågor, och effekten lät inte vänta på sig då halva klassen snart tog upp en applåd. Jag är inte någon typisk working class hero (faktiskt inte alls!), men detta gjorde uppenbarligen intryck. De är allt sjysta, dessa tjugo pojkar och en flicka. Ungefär som när jag vid något tillfälle, by the way, berättade att min fru och jag varit gifta i snart trettio år. Då applåderade de också.

Det är inte alltid de gillar allt jag vill att vi ska göra, i synnerhet inte då det som sagt är förbundet med att läsa texter. Det finns dock väldigt mycket hjärta i denna grupp. De vill jobba inom byggbranschen, fast de tänker sig på samma gång att det möjligen kan vara bra att "få med sig" de högskoleförberedande kurserna, ifall de någon gång skulle kunna tänka sig att byta spår. Så här sitter vi nu tillsammans, och det är mestadels riktigt roligt.

Nästa gång ska vi förresten prata om kapitel 1-3 i Animal Farm. Kapitel ett läste jag högt, och de följde med i boken. De följande kapitlen får de läsa på egen hand, fast sedan tar samtalen och diskussionerna vid. Som vanligt.



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …