Äntligen är låten klar - eller så klar den nu kan bli med mina nuvarande färdigheter och förmågor uti det digitala: Areté.
Det centrala är alltid själva låten - texten, melodin, kompositionen, rytmen, tempot, instrumenten, sången - men sedan ska ju allting även spelas in. Nytt för denna gång var att jag hittade ett bättre inspelningsprogram (Cakewalk) än det jag tidigare nyttjat, dock med den inte försumbara haken som stavas inlärningskurva. Inte förrän på slutet insåg jag att det skulle gå att även lägga på trummor men då var det redan för sent. Det får bli trummor på nästa låt.
"Areté" är förresten grekiska och betyder dygd eller karaktär men mer om detta nedan. Först lite om bakgrunden.
Låten - eller definitivt temat för låten - föddes när jag läste en debattartikel av Joel Halldorf i Corren i början av februari. Han hade besökt sin gamla skola utanför Linköping och medan han själv bär på varma minnen från sin egen skoltid är nu bilden delvis en helt annan. Han sammanfattar det med ordet kaos. Alla undrar vad som är svaret på allt stök, oro och våld. När Halldorf skrev sin text tänkte alla på skolskjutningarna i Örebro som precis ägt rum.
När vi snackar skola och hållbarhet i stort - klimatet som socio-kulturellt och mentalt - behöver vi givetvis snacka strukturer, finansiering, värdegrundsdokument och rutiner. Men vi kan inte stanna där. En hel del av allt detta blir endast papperstigrar och i sin text lyfter Halldorf fram en aspekt som svårligen låter sig adresseras med hjälp av politiska och organisatoriska krafttag, nämligen existentiellt laddade frågor som rör våra inbördes relationer och vilka vi är i oss själva. Osökt kommer vi härmed in på betydelsen av moral, karaktär och dygder. Vilket så klart redan dom gamla grekerna visste en hel del om:
"Och karaktär är något som kan tränas. Den grekiske filosofen Aristoteles beskrev dygder som ett slags själens muskler, som blir starkare om vi övar den. Skolan en utmärkt miljö för en sådan övning.
Det är dags att damma av det gamla ordet karaktärsdaning. Den amerikanske psykologen och författaren Angela Duckworth menar att en god karaktär består av tre typer av styrkor: hjärtats dygder, till exempel omtänksamhet och generositet. Sinnets dygder – att vara nyfiken och ha ett gott omdöme. Och slutligen viljestyrka, alltså förmågan till självkontroll, mod och beslutsamhet.
Allt detta är egenskaper som kan övas upp. Elever kan träna sig i omtänksamhet och generositet genom att äldre elever stöttar yngre eller genom samhällsinsatser. Deras empati och omdöme kan utvecklas genom kultur och god läsning. De kan öva sig i självkontroll och koncentrationsförmåga genom att följa tydligt formulerade föreskrifter.
Karaktärsdaning bör vara en naturlig del av skolans verksamhet, men det kräver att man är tydlig med att detta är målet. I dag framstår det allt för ofta som att skolans enda ambition är att skapa individuellt framgångsrika elever som kan ta sig fram på arbetsmarknaden.
Karaktär går djupare än kunskapsmål och betyg. Karaktärsdaning förbereder oss inte bara för arbetslivet, utan för hela livet. I ett samhälle fullt av distraktioner och frestelser är omdöme, empati och självkontroll nödvändiga egenskaper. Och vilken lyckoforskare som helst kan berätta för dig att omtänksamhet och generositet är en säkrare väg till lycka än pengar och karriär."
Jag förstår inte
SvaraRadera