Har man sportlov ska givetvis ägna sig åt sådant som man inte annars har tid med eller riktigt orkar. För min del kan det innebära att se ytterligare ett par avsnitt av SVT:s "Idévärlden", däribland avsnittet då sociologen Roland Paulsson är dagens teoretiker och så klart upplagan med Dick Harrison.
Nu har jag tittat på Harrison-avsnittet. Vad är viktigt att kunna, och vilka kunskaper bör premieras? Frågan är klassisk och låter sig ingalunda besvaras enkelt. Kortsiktigt betraktat förefaller dylika frågor visserligen sällan problematiska - det är väl bara att fråga arbetsmarknaden vad de efterfrågar, sedan lägger vi till lite grann "kulturellt", och sedan kör vi: what can possibly go wrong? - fast som tweeten nedan illustrerar kan rätt mycket ändå lätt gå fel. Det räcker att man får för sig att horisonten tar slut där den egna ligusterhäcken skjuter stolt i vädret.
Vet vi hur världen ser ut om ens fem år? Nej, det gör vi givetvis inte. EU har punktat åtta så kallade nyckelkompetenser, och dem bör man väl rimligen kunna ställa sig bakom, inte minst därför att de förefaller vara inte alltför tids- och situationsbundna. De handlar om konkreta förmågor, som att kunna kommunicera på flera språk, och att navigera inom matematikens och teknikens värld, som att kunna hantera ny digital teknik. De handlar även om attityder och att förmå förhålla sig konstruktivt till en föränderlig omvärld med dess krav på ständigt lärande och interaktion med andra, inom såväl arbetsliv som övriga arenor. Därtill kommer givetvis förmågan att kunna uppskatta "det kulturella" - och så vidare.
Men åter till "Idevärlden". Programmet tar sin utgångspunkt i Dick Harrisons kritik av det svenska utbildningsväsendet vilket han menar befinner sig i fritt fall. Efter att han fått förklara sig fortsätter meningsutbytet då ytterligare tungviktigare inom den akademiska världen får ge sin syn på saken. Håller de med honom? I enlighet med programidén som bygger på den mycket sympatiska insikten att somliga samtal måste få ta tid, och där det viktiga inte är vem som "vinner debatten", ges det stort utrymme åt perspektivering och sondering av de utbildningsfilosofiska terrängen. I en tid då yngre människor bevisligen presterar allt sämre på högskoleprovets läsförståelsedel tål givetvis en grundläggande fråga rörande kunskapssyn och bildningsuppfattning att diskuteras.
Ingen av gästerna är beredda att allt för explicit sätta ord på vad vi måste kunna, i termer av vilka kunskaper vi måste besitta som människor och som medborgare i Sverige och i världen; däremot betonar alla tre vikten av att vi lär oss att tänka. Konstprofessor Gertrud Sandqvist får bland annat frågan hur hon känner igen en "bildad" människa då hon ser henne? Hennes svar tål att begrundas (klicka HÄR):
Kommentarer
Skicka en kommentar