Jag får ingen cred hos den norska filmregissören Julie Andem för detta, men faktum är att jag tittat på samtliga tre säsonger av ”hennes” tv-serie Skam . Anledningarna var flera: 1) den är norsk och enligt det tips jag fick på facebook användbar då man jobbar med norskan i Sv2; 2) den erbjuder en inblick i dagens ungdomskultur som kan vara lika upplysande som vilken bok om ungdomskulturer som helst; 3) jag gillar att titta på bra tv-serier. Enligt Andems egen utsago har inte produktionen av Skam handlat om att tjäna pengar. Hennes drivkraft har istället varit att erbjuda en spegel, en fristad, en alternativ berättelse att söka skydd, skratt och stöd i, för dem som Skam främst riktas till: tjejer i 16-års åldern. Tanken var inte att vuxna skulle titta på den, utan hade det gått skulle sådana som jag inte ens ha kommit på att den fanns. Nu har jag dock tittat på den. En detalj vid det här laget: jag har hunnit fylla 53 år och till skillnad från en del som recenserat Skam ...