Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg med etiketten Raoul Wallenberg

Nina Lagergrens sommarprat

Idag lyssnade jag till Nina Lagergrens sommarprat i P1. Det sändes första gången 4 augusti, men jag missade det helt och hållet då det gick. Det är i själva verket först då jag läst berättelsen om Ingrid Carlbergs berättelse om Raoul Wallenberg som jag blivit varse vem Nina Lagergren är. Hon är Raoul Wallenbergs syster, och hon är idag 93 år gammal. Nina Lagergrens berättelse är fängslande och programmet är fyllt av fascinerande ögonblicksbilder från ett långt och händelserikt liv. Musiken hon bjuder på är utsökt vacker och mycket varierad. Hennes brors livsöde utgör en särskild klangbotten till många av musikstyckena, allt ifrån Händels Messias  (inte att RW skulle vara Messias, alltså!) till Lalehs "Some Die Young". Programmet går att lyssna på här .

Raoul Wallenbergs dag

Idag den 27 augusti är det Raoul Wallenbergs dag, och med tanke på att jag nästan är klar med boken om Raoul Wallenberg känns det ju givet att uppmärksamma detta: Den 27 augusti, Raoul Wallenbergs dag, är en nationell dag för medmänsklighet och alla  människors lika värde. En dag då vi firar modet att göra skillnad, står upp mot rasism och  bjuder in till förändring. Två veckor innan valet tar vi ställning för medmänsklighet.  Dagen uppmuntrar till arbetet för civilkurage, alla människors lika värde och mot  främlingsfientlighet och rasism. Syftet är att visa på Raoul Wallenbergs gärning i andra  världskrigets Budapest, men framförallt att i ett större perspektiv belysa och diskutera  aktuella frågor som rör mänskliga rättigheter, vikten av personligt ansvar och möjligheten för  en enskild människa att göra skillnad. Raoul Wallenberg Academy ansvarar för Raoul  Wallenbergs dag. (Källa:  http://raoulwallenberg.se/wp-co...

Om klokhetens betydelse

Jag fortsätter att läsa boken om Raoul Wallenberg . Det är en detaljrik framställning av en mycket händelserik epok i Europas moderna historia, och Carlberg har inte gjort det enkelt för sig själv då hon försöker peka på möjliga orsakssamband vad gäller stormakternas ageranden under andra världskriget. En stor och central fråga inte bara för Raoul Wallenberg själv är än idag: varför kom aldrig Raoul Wallenberg hem till Sverige igen? Svaret är undflyende och komplext. En allmänmänsklig insikt som man påminns om som läsare är behovet hos alla ledare av klokhet. Att kunna navigera omdömesgillt och göra en god bedömning av andra människors karaktär är aldrig enkelt men oftast helt avgörande.  Om Sveriges ambassadör i Moskva vid den tiden heter det i en av de UD-anställdas dagbok att Söderblom ”… är intelligent men inte klok”. Överdriven blåögdhet och vad andra upplevde som ett fegt krypande inför makten renderade honom detta epitet. Intelligent, snabbtänkt, spirituell – me...

Storheten i läraruppdraget

Ett nytt läsår har börjat, och imorgon kommer eleverna. Jag känner mig lite överväldigad. Fastän jag jobbat som gymnasielärare 13 år och har hunnit bygga upp en ansenlig erfarenhetsbank finns det alltid ett moment av att på sätt och vis börja om på nytt varje år. Bildligt talat känner man sig som en ångbåt som legat i hamn; nu gäller det att få upp ångan igen och lägga ut. En tydlig riktning behöver stakas ut och nästan i strid med naturlagarna måste farten upp. Detta förutsätter i sin tur en enorm mental och praktisk mobilisering i termer av inventering och planering. Det finns ju så mycket man kan göra, och det är långt ifrån givet att det är en bra idé att göra likadant som man gjorde förra året. Hur ska jag börja kurserna, och i vilken omfattning ska jag samverka med andra undervisande lärare för just dessa elever? Lärobok– eller inte?  Just nu läser jag två böcker parallellt. Den ena är Dylan Williams bok Att följa lärande . Enligt William är det signifikativt för bra...

En svensklärare vid namn Stalin

Jag läser Ingrid Carlbergs bok om Raoul Wallenberg, Det står ett rum här och väntar på dig. Carlberg har bedrivit ett grundligt och gediget researcharbete, och man får en unik bild av Sverige som det var för hundra år sedan. (Läs DN:s recension här ). Emellanåt är jag lättroad. När jag läser om privatskolan som åttaårige Raoul gick i under tre års tid skrattar jag högt för mig själv. Notera namnet på en av svensklärarna och hur denne gick till väga då han skulle skapa ordning och struktur (läs: hierarki) i klassrummet: