Birkebos bästa blogg

Oräkneliga gånger har jag suttit i den nedsläckta aulan och lyssnat till skolans skönsjungande estetelever då de bjudit på smakprover ur sin repertoar, det må vara i samband med luciafirande, jul- eller skolavslutning. Mitt ibland oss där i mörkret har det stått en gestalt, yvigt men ändock graciöst gestikulerande, lockande fram det bästa hos kören där framme i strålkastarljuset. Denna gestalt är Cecilia Hermansson , musiklärare och så kallad förstelärare på vår skola. Cecilia, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? Kärnan i mitt uppdrag som lärare är elevernas lärande, att få vara en del i ungdomars utveckling till goda, kloka, kreativa och engagerade samhällsmedborgare.  Elevers lärande sker ju lite överallt, i klassrum, i korridorer, på utvecklingssamtal och på fritiden. Ibland kan det viktigaste vara att föra pedagogiska samtal med kollegor, för att förbättra möjligheterna till bra lärandesituationer för eleverna. Vad gör dig mest bedrövad som lärare? ...

Håller datorn på att konkurrera ut läraren? Datorn: kunnig, billig och rolig. Hur kunniga, billiga och roliga är lärare? Alastair Creelman, verksam vid Linnéuniversitetet, tar upp frågan i en av sina bloggar. Han citerar då Tony Bates (university man och drivande inom e-learning): The delivery of information in the form of lectures can easily be recorded and offered on the net. Tests based on checking knowledge of facts can also be automated very effectively and you can then offer a fully online automated course. However the missing ingredient is actual teaching; inspiring, guiding, giving feedback, advising, providing context and all the other less tangible skills that lead to real learning. Poängen är så klart att datorn inte vet allt, i betydelsen förstår allt: "Context is king" har ersatt det gamla "content is king". Behovet av sammanhang och återkoppling är allmängiltigt och grundläggande för allt lärande. Därtill kommer allt det andra som Creelma...

Förra veckan gick moderaternas skolpolitiska talesman Tomas Tobé ut och lyfte frågan om kanske inte det är för många elever som idag väljer att gå estetiska programmet (ES) på gymnasiet. På riksnivå är siffran åtta procent, medan den i till exempel Trollhättan är tretton procent (inom den kommunala gymnasieskolan är siffran dock i paritet med riksnivån). En grundbult i moderaternas politik är den så kallade arbetslinjen, och Tobéns tes är att andelen elever av en årgång som går på ES ska anpassas behoven på arbetsmarknaden. Idag menar han att det finns en tydlig obalans. Det jag nog missat är följande: visst gjorde man om estetiska programmet i och med gymnasiereformen GY11 så att det numera är högskoleförberedande? Elever som går ut ES har alltså i princip samma behörighet till högskolan som elever på till exempel samhällsprogrammet, naturvetenskapliga programmet eller humanistiska programmet? Att merparten av ES-eleverna med andra ord inte är omedelbart antagningsbara inom ...