Emellanåt bekräftas ens värsta farhågor. Och det hände alltså nu i veckan för min del när jag läste Svensklärarföreningens årsbok 2018. Det är inte varje år som jag tar mig igenom detta kompendium av alltid välskrivna och snyggt redigerade texter men i år kändes temat ”Digitalt” kanske lite särskilt angeläget. Vad innebär de nya skrivningarna i våra styrdokument angående bruket av digitala hjälpmedel, och hur ser det ut i klassrummen inte minst i relation till arbetet med skönlitteratur? Christina Olin-Schellers och Marie Tanners ”´Den helige´ skönlitteraturen och det uppkopplade klassrummet” där de redovisar sina observationer ifrån 41 lektioner på gymnasiet blev emellertid för mig veckans sorgligaste läsning. Jag brukar fråga mina nya elever på gymnasiet i både svenska och engelska vilka böcker de läst på högstadiet? Främsta anledningen till detta är att jag vill lära känna dem, och eftersom jag själv praktiserar läsning av klassuppsättningar vill jag i möjligaste mån undvika ...