Fortsätt till huvudinnehåll

Educating Essex 2: mobbning

Igår var det dags för andra avsnittet av Den övervakade skolan. Temat var mobbning, och Morrica gör en kärnfull sammanfattning samt delger sina personliga reflektioner här.

Som väl är lyckas Passmores Academy reda ut de akuta ärenden inom någon dag. Rektorn, biträdande rektorn och ytterligare några stycken ur personalen, agerar kraftfullt och samstämmigt. De påstådda fallen av mobbning tas på fullaste allvar, föräldrar kallas in, och skolan äger uppenbarligen befogenheten att till och med, ifall så behövs, skicka hem en elev från skolan en hel vecka, med omedelbar verkan, tills saker och ting lugnat ner sig. Det finns ett lugn och ett gott självförtroende i allt som skolledningen företar sig.

När det gäller Sam, får man intrycket att det mestadels handlar om Sam själv, hans svårigheter i skolan och hans dåliga självförtroende. Han kanske även har något neuropsykiatriskt funktionshinder? Hur som helst framstår ändå Sam som en i grunden snäll kille. Han har tydligen gjort stora framsteg de senaste två åren.

Emellanåt är det lite mer komplext än så. Mr Drew gör ett försök att förklara hur det kan komma sig att Gabby, nyvald elevrepresentant och uppenbarligen såväl duktig som ansvarstagande, drivande och söt, råkar ut för mobbning. Han menar på att hennes förtjänster provocerar somliga andra som inte är beredda att göra upp med sin egen lathet. Hon urskiljer sig och det ska hon inte få göra. Som tittare kan man undra om verkligen dessa djupareliggande destruktiva dynamikerna har gjorts om intet i och med avslöjandet av de anonyma sms:en?

Och här blir det riktigt intressant - och svårt. För nu snackar vi gruppdynamiker och lager av information som vi inte alltid har tillgång till. Som lärare är man väl bekant med det faktum att en grupp elever tillsammans utgör mer än summan av de enskilda delarna. Detta gäller på både gott och ont. Mitt i lektionen kan man undra: vad betydde det där skrattet? Varför vågar ingen göra sitt bästa? Var kommer den fruktan ifrån? I vissa klasser kan det komma till stånd en kultur som inte är gynnsam för lärande och som man svårligen råkar på som lärare. Det kan vara tydligt knutet till en viss person i gruppen - eller inte. Någons kaxiga vitsighet samverkar med någon annans fnittriga, dåliga självkänsla. Alla är oskyldiga, alla är skyldiga. En, flera, många kommer i kläm.

Den mer utstuderade varianten av deciderad mobbning känner vi till. Fast inte heller där lyckas vi alltid komma på spåret av vad det egentligen är som pågår under ytan. Vi ser, men vad är det vi ser? Människan är gåtfull och just mobbning är ett primitivt uttryck för mekanismer av inkluderande och exkluderande. Mer eller mindre medvetet läggs det upp strategier för att hävda sina egna särintressen.  Allianser upprättas, band knyts, fiender definieras, syndabocken utpekas, hierarkier etableras. Flugornas herre handlar om detta och mobbningen i Bjästa för två år sedan likaså. Exemplen är oräkneliga.

Ändå är inte allt mobbning. Det svåra är bara att tolka rätt. Är det drevet som går, eller är det inte? Och vad ska vi göra åt det? - Vad ska jag göra åt det?




Kommentarer

  1. Intressant film med dina kommentarer. Min spontana reaktion på dessa elever var att de faktiskt hade ord för vad de ville säga och vad som hände. De kunde reflektera. Om man inte har ord för vad man vill säga blir frustrationen ännu större.

    SvaraRadera
  2. Det som händer i skolor är minst lika mycket socialpsykologi som didaktik och pedagogik. Gruppdynamik är e n del av socialpsykologin som på ett handfast sätt kan beskriva (och inte bara i teoretiska vändor) visa hur motsättningar uppstår mellan grupper av elever och mellan elever och enskilda skolkamrater. Lärarna står ofta främmande för detta och tror att arrangerade antimobbningsdagar ska hjälpa. Dessa kan tvärtom stjälpa, vilket också är en psykologisk kunskap. Lärare behöver mer människokunskap för att hantera de större och mindre konflikter som sker när så många personer samlas på samma ställe i en skola. Då hjälper föga rafinnerad pedagogik eller didaktik.

    SvaraRadera
  3. Bertil,
    tack för kommentaren. Jag ska försöka förstå vad du menar när du använder termen socialpsykologi. Finns det någon bok/artikel som kan hjälpa mig på spåret?

    SvaraRadera
  4. Gå till närmaste Akademibokhandel och köp en lite tjockare bok i socialpsykologi. Jag lovar dig en spännande och givande läsning. De bästa är på engelska,

    SvaraRadera

Skicka en kommentar