Fortsätt till huvudinnehåll

Någon måste agera proaktivt

Det är en ny tid inom skolans värld, med bland annat en ny skollag och nya läroplaner. Många har stora förväntningar till vad nya lagtexter och nya ramverk kan åstadkomma. Tanken är så klart att en uppgraderad utbildning ska hjälpa våra barn och ungdomar att ännu bättre vara rustade att möta framtidens utmaningar. Att bli vuxen handlar om att mogna såväl intellektuellt som emotionellt och socialt. Självklart är skolans roll avgörande i detta.
Men då måste vi också höja vår röst, när det är någonting som inte stämmer. Det är ändå så pass mycket som står på spel. Enstaka olycksfall i arbetet inträffar på alla arbetsplatser, även den bäste, och då försöker man sköta det internt på ett snyggt och konstruktivt sätt. När det handlar om hela systemfel hamnar dock saker och ting på en annan nivå, i synnerhet när det gäller offentliga arenor, som till exempel vården, omsorgen, politiken eller skolan.
Inom skolans värld finns det ett systemfel som vi kunnat konstatera sedan flera år tillbaka. Det handlar i all enkelhet om, att elever i allt för stor utsträckning kommer till gymnasieskolan med alldeles för låga förkunskaper. Elever ligger på åk 6 i sin kunskapsutveckling i till exempel svenska, engelska och/eller matematik men släpps ändå vidare i systemet till gymnasiet. Följdproblemen blir självklart massiva. Gymnasieskolans uppdrag är att bygga vidare på grundskolans ämnen och är helt enkelt inte dimensionerad för allt för stora krav på extra hjälp och stöd utöver lektionstid (elever med diagnosticerade funktionshinder inte inräknade här).
Hur ofta inträffar detta? Allt för ofta. Det handlar inte om enstaka fiskar utan om hela stim. Dessa elever kommer från olika grundskolor, från IV, från Världsklass och sommarskolor. ”Någon” hade inte fokus på lärandet utan gav efter för påtryckningar, egenvinning, ”tycka-synd-om-mentalitet”, lathet. ”Någon” är enstaka lärare men framför allt hela system drivna av krav på vinster och ekonomisk balans, system där karriärlystnad, prestige och närsynthet går före pedagogiska, professionella och långsiktiga hänsyn. Rektorer och huvudmän är drivande i systemet där även föräldrar kan ingå.  Gymnasieskolan kritiseras för att inte nå de högt uppsatta – politiska – målen. Begripligt nog sätts det även ”snäll-G” på gymnasiet. Högskolan nästa…
 ”Någon” är vi alla.  Förhoppningsvis kommer Skolinspektionen att skärpa sina rutiner framöver. Under tiden måste ”någon” agera proaktivt!

(Publicerades i ttela, 2 dec 2011: ttela)


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…