Jag har precis läst Imre Kertész´ Mannen utan öde för andra gången. Den konkreta anledningen till att jag gav mig på den var att jag arbetar med den i två olika klasser just nu, och då behövde jag fräscha upp minnet något. Jag tillhör dem som tyvärr glömmer såväl ramberättelse som det mesta annat efter bara några år. Som väl är går det relativt snabbt att komma på spåret igen. När jag tänker efter kommer jag på att det för min del i själva verket blivit en hel del olika texter och tv/spelfilmsproduktioner den senaste tiden vilka på olika sätt knyter an till Förintelsetemat (vilket Kertész´ mestadels självbiografiska bok i allra högsta graden gör). Det har inte egentligen varit planerat så från min sida, utan det har bara blivit så. Dessa har jag mer eller mindre snubblat över: Schindler´s List . Behöver ingen närmare presentation såklart. Jag såg den med en klass strax före sportlovet i samband med Förintelsedagen och 100-årsminnet av Raoul Wallenberg. Jag konstaterade till min