Fortsätt till huvudinnehåll

Vad har jag missat?


Förra veckan gick moderaternas skolpolitiska talesman Tomas Tobé ut och lyfte frågan om kanske inte det är för många elever som idag väljer att gå estetiska programmet (ES) på gymnasiet. På riksnivå är siffran åtta procent, medan den i till exempel Trollhättan är tretton procent (inom den kommunala gymnasieskolan är siffran dock i paritet med riksnivån). En grundbult i moderaternas politik är den så kallade arbetslinjen, och Tobéns tes är att andelen elever av en årgång som går på ES ska anpassas behoven på arbetsmarknaden. Idag menar han att det finns en tydlig obalans.

Det jag nog missat är följande: visst gjorde man om estetiska programmet i och med gymnasiereformen GY11 så att det numera är högskoleförberedande? Elever som går ut ES har alltså i princip samma behörighet till högskolan som elever på till exempel samhällsprogrammet, naturvetenskapliga programmet eller humanistiska programmet? Att merparten av ES-eleverna med andra ord inte är omedelbart antagningsbara inom ett ”konstnärligt” yrke då de lämnar gymnasiet är alltså inte egentligen ett problem, utan det var väl till och med så man tänkte när man gjorde om gymnasieskolan förra året? Jag frågar därför att jag själv har en stor del av min tjänst på estetiska programmet, och det vore väl lite pinsamt om jag missat någonting viktigt här, tänker jag.



I dagens ttela – och i dagens GP – finns det med ett reportage från den skola där jag jobbar, nämligen Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan. Jag blir lite stolt över de kloka saker som mina kolleger och elever där yttrar. Läraren Fredrik Jonasson kommenterar till exempel kritiken vad gäller ES-elevernas bristande omedelbara inträde på arbetsmarknaden då han – analogiskt – jämför med naturvetenskapliga programmet:
Där är det verkligen många elever som inte har jobb efter tre år. Följaktligen borde väl det programmet i så fall läggas ned helt!

Vad gäller den högt värderade nyttighetsaspekten (alltså vad är egentligen poängen med att ägna sig åt konst, dans, musik och media) anlägger eleven Ella Ekström ett intressant perspektiv:
Min syster gick estet/teater och nu läser hon juridik. Och hon har verkligen fått nytta av att kunna uttrycka sig på scen.

Läraren Cecilia Hermansson möter motvinden med stoiskt lugn då hon anför att moderaternas utspel nog ”kan bero på ett missförstånd”.

Lyssna gärna på debatten mellan riksdagsledamöterna Christian Holm (M) och Berit Högman (S) då de tar upp frågan om estetiska programmet är en ungdomsfälla. Högman frågar sig bland annat om inte det vore viktigare att i skoldebatten istället fokusera på verkliga problem, som att till exempel en mycket stor andel elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper och betyg. Det är inte utan man kan tycka hon har en poäng. Alltså, förutsatt jag inte har missat någonting viktigt här ...!


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …