Fortsätt till huvudinnehåll

Barn som handelsvara?



I danska Jyllands-Posten kan man läsa om familjen Myntman som för nio år sedan adopterade Noah, en då runt två år gammal liten pojke ifrån Vitryssland. Inte förrän nu har det emellertid uppdagats att Noah i själva verket lider av en grav alkoholskada varför han numera måste vistas på institution 24-7. Detta är självfallet en stor sorg för familjen och absolut ingenting som någondera av parterna såg framför sig då adoptionen ägde rum. 

Det som familjen Myntman dock blivit varse långt senare och som i själva verket är ett problem som familjen delar med många andra i en liknande situation är att de aldrig fick till sig något vidare underlag i samband med själva adoptionen. De känner därför inte heller att de hade en ärlig chans att förutse omfattningen av de krav som deras nya föräldraskap skulle komma att innebära. Familjen Myntman riktar stark kritik mot adoptionsbyråerna vilka enligt dem agerar utifrån principen om maximal vinst - eller ”cold business” som någon med egen liknande erfarenhet kallar det i kommentarfältet under artikeln. 

Andelen ”special needs-barn” – alltså barn som är behäftade med olika funktionshinder av fysiskt och/eller mentalt slag - utgjorde enligt danska Adoptionsnævnet tidigare upp emot en femtedel av alla adoptivbarn. Nu närmar sig siffran en tredjedel. 

Barn som en handelsvara?

Kommentarer

  1. Jag har vänner som har blivit ombedda att välja mellan aids och sexuella övergrepp när de ska adoptera. Sedan får de betala några hundra tusen och vänta något år. Länder säljer barn, och helst de barn som blir en kostnad för samhället. Det är chockerande, och den ojämlighet som råder bland barnlösa är också chockerande. Provrörsbefruktning betalar landstinget. Men vill man adoptera ska man vara rik.

    SvaraRadera
  2. Det är inga enkla frågor som dina vänner och många andra i liknande situation ställs inför! Gör man sedan den djärva kopplingen till mitt tidigare inlägg, "Barn som attribut?", har vi en samhällsfråga som är etiskt och moraliskt brydsam i kvadrat.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…