Fortsätt till huvudinnehåll

"Den store Gatsby": en studie i stilistik och retorik



Vi läser Den store Gatsby i Svenska 3. Enligt litteraturvetare och annat proffstyckarfolk är det främst denna roman över "en moraliskt degenererad generation" som kom att bli Scott Fitzgeralds legat till eftervärlden. Han skrev den i 1925 då han inte ens hunnit fylla trettio. Inget han åstadkom därefter har ansetts vara värt något vidare. Somliga har stört sig - och stör sig - på vad som torde beskrivas som ett moralistiskt anslag i berättelsen. Men det är svårt att ta sådana åsikter riktigt allvarligt. Vi vet ju att vi alla är moralister i praktiken; det enda som skiljer oss åt är möjligen synen på vilka värderingar vi anser bör ges företräde.

"The roaring twenties" - eller, det glada 20-talet - var en jazzens tidsålder men också en tid för flambojanta utsvävningar och absurd nyrikedom. Fitzgerald brer på rejält då han försöker teckna en bild av hur det kunde se ut då de besuttna höll hov. Det är inte att undra på att boken varit föremål för fem olika filmatiseringar. De som jobbat med att skaffa fram kulisserna och prylarna till en sådan film måste haft kul på jobbet.

Det vi ägnar oss åt i klassrummet är främst att uppmärksamma bokens stilistiska och retoriska kvalitéer. Inte minst kryllar texten av metaforer, liknelser och besjälningar, och vi övar oss i att känna igen dem när vi ser dem. Gatsbys leende och Daisys röst tillmäts en mängd egenskaper, och det är roligt att studera hur det går att använda språket så att det uppnår maximal pregnans. Vi studerar hur författaren går till väga då han beskriver de olika personerna, deras yttre och inre kvalitéer. Vilken funktion har de i berättelsen och hur ser det ut med maktförhållandena personerna emellan? Vad har de för handlingsutrymme och vilka alternativ står dem till buds? En del karaktärer framställs karikatyriskt och vi frågar oss varför de finns med?

Det som är så spännande med boksamtal är att de i bästa fall kan bli oerhört dynamiska och näst intill oförutsägbara. Elever som investerar tid och engagemang i bokläsandet har inte tråkigt på sådana lektioner - och det har inte jag heller.


Kommentarer

  1. Den boken är ett mästerverk på så många sätt, men det mästerliga i den kan knappast fångas på duk. Det sitter i språket, i kontrasterna, i det outsagda. Härligt att ni diskuterar den. Inte minst just för de moraliska-etiska frågor boken väcker. Vem är det som är moralisk-omoralisk och på vilka grunder?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …