Fortsätt till huvudinnehåll

Man tar sig för pannan



I dagens webbupplaga av Lärarnas Nyheter kan man ta del av följande snillrika förslag till statlig intervention för att säkerställa att eventuella nya lärarstudenters lägsta akademiska nivå åtminstone är högre än apornas.





















Man tar sig för pannan. Det är väl ändå inte 1 april idag?

Vad sägs om istället att ställa frågan: hur kan vi öka yrkets attraktionskraft, så att så många som möjligt vill komma in på lärarutbildningen?

Lyckas de höge herrarna och de höga damerna hitta svaret på den frågan och - även! - går från tanke till handling behövs inga dumförslag likt detta.

En ledtråd kan möjligen vara detta (hämtat från Skolvärldens webbupplaga idag):


















Kommentarer

  1. Ja du Henrik. Lärarutbildningen är väl redan behagligt slapp och kravlös. Det är det som kommer sen som är problemet.

    SvaraRadera
  2. Jag kan inte påstå att jag vet så mkt om hur nya lärarutbildningen lagts upp, men kraven har väl ändå höjts?

    SvaraRadera
  3. En mig mycket närstående läser till gymnasielärare i svenska på Södertörn i den nya (senaste?) lärarutbildningen och bara att se litteraturlistorna får mig att inse att någonting positivt har hänt, jämfört även med när jag gnodde på med svenskan i tidigt åttiotal. Det finns hopp!

    SvaraRadera
  4. Sörpan, det låter ju lovande. Södertorn har jag verkligen inte koll på alls. I mitt närområde finns det en lärarutbildning som lärarkandidater jag kommer i kontakt med brukar såga längs med fotknölarna. Men jag hoppas som sagt att det kommer att bli andra bullar nu.
    Poängen är ju att läraryrket är såpass krävande och komplext att det förutsätter att den som som utövar det har de erfordrade kunskaperna och egenskaperna (jag inbillar mig dessutom att detta i någon mån gäller i synnerhet då man undervisar äldre elever, då de akademiska målen där är högre).
    Själv tog jag examen 2001 och var i stort mkt nöjd och stolt över min utbildning. Sedan dess har jag haft den stora förmånen att ha haft mycket kunniga och engagerade kolleger samt alla kategorier av elever vilket hjälpt mig att kunna fortsätta utvecklas som person och som lärare.
    Skolan är viktig. Den behöver därför drivas av duktiga rektorer och duktiga lärare som får bra förutsättningar och bra lön. ´Nough said!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…