Fortsätt till huvudinnehåll

Man tar sig för pannan



I dagens webbupplaga av Lärarnas Nyheter kan man ta del av följande snillrika förslag till statlig intervention för att säkerställa att eventuella nya lärarstudenters lägsta akademiska nivå åtminstone är högre än apornas.





















Man tar sig för pannan. Det är väl ändå inte 1 april idag?

Vad sägs om istället att ställa frågan: hur kan vi öka yrkets attraktionskraft, så att så många som möjligt vill komma in på lärarutbildningen?

Lyckas de höge herrarna och de höga damerna hitta svaret på den frågan och - även! - går från tanke till handling behövs inga dumförslag likt detta.

En ledtråd kan möjligen vara detta (hämtat från Skolvärldens webbupplaga idag):


















Kommentarer

  1. Ja du Henrik. Lärarutbildningen är väl redan behagligt slapp och kravlös. Det är det som kommer sen som är problemet.

    SvaraRadera
  2. Jag kan inte påstå att jag vet så mkt om hur nya lärarutbildningen lagts upp, men kraven har väl ändå höjts?

    SvaraRadera
  3. En mig mycket närstående läser till gymnasielärare i svenska på Södertörn i den nya (senaste?) lärarutbildningen och bara att se litteraturlistorna får mig att inse att någonting positivt har hänt, jämfört även med när jag gnodde på med svenskan i tidigt åttiotal. Det finns hopp!

    SvaraRadera
  4. Sörpan, det låter ju lovande. Södertorn har jag verkligen inte koll på alls. I mitt närområde finns det en lärarutbildning som lärarkandidater jag kommer i kontakt med brukar såga längs med fotknölarna. Men jag hoppas som sagt att det kommer att bli andra bullar nu.
    Poängen är ju att läraryrket är såpass krävande och komplext att det förutsätter att den som som utövar det har de erfordrade kunskaperna och egenskaperna (jag inbillar mig dessutom att detta i någon mån gäller i synnerhet då man undervisar äldre elever, då de akademiska målen där är högre).
    Själv tog jag examen 2001 och var i stort mkt nöjd och stolt över min utbildning. Sedan dess har jag haft den stora förmånen att ha haft mycket kunniga och engagerade kolleger samt alla kategorier av elever vilket hjälpt mig att kunna fortsätta utvecklas som person och som lärare.
    Skolan är viktig. Den behöver därför drivas av duktiga rektorer och duktiga lärare som får bra förutsättningar och bra lön. ´Nough said!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …