Fortsätt till huvudinnehåll

11 000 miljarder kronor: Now we're talking!

Det kan bli hur spännande som helst de kommande månaderna fram till 14 september. Idag gör Bo Jansson från Lärarnas Riksförbund ett utspel på GP:s debattsida då han målar upp en hotbild som heter duga. Länge har det från fackligt håll men även från andra håll lyfts fram det orimliga i att det ska kosta pengar att utbilda sig till och jobba som lärare (jämfört med om man exempelvis valt att börja jobba strax efter gymnasiet). Det syftas här till en persons livslön.

Från ledande politiker brukar det heta att läraryrket är viktigt och att blablabla ... 

Om det är någonting som tar skruv i debatten är det dock sådant som Jansson och LR bjuder på idag. En klassisk, megahotbild. Med en siffra som slår ut allt annat:
Efter förra Pisa-mätningen försökte OECD, som ansvarar för mätningen, genom beräkningar visa på förhållandet mellan ett lands skolprestationer och ekonomisk tillväxt. Utgångspunkten för beräkningarna var att sätta ett ekonomiskt värde på förbättringar i Pisa-resultaten på sikt. Alla länder jämförs med Finland, det land som toppar skoljämförelsen. Sverige, som bekant presterade dåligt i Pisa-jämförelsen, får ett högt ekonomiskt värde. Alltså en summa på vad det kostar att inte satsa på skolan. För att få fram detta värde har man tittat på utvecklingen i OECD-länderna historiskt, från 1960-talet fram till år 2000, och satte den i ett framtidsperspektiv.
För Sveriges del handlar det om ett värde om 137 miljarder kronor varje år mellan 2010 och 2090, totalt ofattbara 11 000 miljarder kronor. Pengar som Sverige riskerar att gå miste om ifall vi inte lyckas förbättra skolresultaten under en 20-årsperiod så att vi når finsk nivå.
Detta är ett hisnande belopp och även om beräkningsgrunden inte kan vara helt tillförlitlig då det handlar om uppskattningar, så vore hälften av den skattade summan nog för att man från politiskt håll måste agera kraftfullt. Det kommer nämligen att betala sig med råge. Vad OECD visar är att det finns ett mycket stort ekonomiskt värde i att hålla sig med en väl fungerande skola. För att inte tala om värdet för varje enskild individ, som löper mindre risk för arbetslöshet och får på det hela taget ett rikare liv.
Detta skapar skolframgångar
Rådet OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, gav till riksdagen vid ett besök för en dryg månad sedan var att satsa på lärarlöner, då en sådan satsning övertrumfar allt annat såsom exempelvis mindre klasser. Den uppgift och det ansvar lärarna har måste speglas i lönen om rätt personer ska lockas av läraryrket och duktiga lärare välja att stanna kvar och utvecklas. Det är detta som skapar skolframgång och det är detta som på sikt skapar god tillväxt.
11 000 miljarder kronor, alltså. Jämfört med detta är det till och med billigt att höja lärarlönerna för att därmed följa kungsvägen till en bättre skola som OECD stakat ut. Den retoriska frågan blir därför: varför inte välja den billigaste och bästa lösningen? Varför inte tänka långsiktigt?

Nu väntar vi bara på motargumenten. Ska vi gissa att de kommer att sikta in sig på att orimligförklara själva siffran?

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Bästa sättet att ge respons på texter?

Den klassiska frågan: Hur mycket och vilken respons ska vi ge på våra elevers uppsatser?

Faktum är att det ju går ju att lägga ner hur mycket tid och möda åt respons som helst, och de flesta av oss gör nog också det. På samma gång upplever nog många lärare som jag att det inte alltid förefaller som att eleverna i sin tur ägnar någon större ansträngning åt att studera alla kommentarer som de fått. Emellanåt låter vi dem uppgradera sin text och då finns kravet på reflektion inbakat. Fast dessa texter går det ju inte att sätta betyg på. 

Så för att omformulera frågan en aning: Vilken respons leder till maximalt lärande för eleven? 

Den här gången bestämde jag mig för att ge respons på ett för mig ovanligt sätt. Och elevernas - upprörda - kommentarer var de förväntade: "Du kan väl inte bara ge oss en bokstav!". För det var det jag hade gjort. Gett dem en bokstav. 

På följande lektionen förklarade jag varför jag gjort så. Och visst borde de känna igen sig i detta med att inte ta eget…