Fortsätt till huvudinnehåll

Lärare som "world makers"

Jag läser en artikel i senaste numret av Skolvärlden: "Behövs det bildning?", skriven av Sofia Stridsman. Det är en intressant text som lyfter fram behovet av att inte fullt ut anamma den till synes rådande utilitaristiska synen på utbildning. Vi frågar oss vilka exakta kunskaper och färdigheter som kommer att behövas i det som brukar kallas för framtiden - och inser på samma gång att detta är en näst intill omöjlig fråga att besvara (se tidigare blogginlägg). Vi behöver en grundberedskap: bildning. Vi behöver enas om hållbara värderingar och förhållningssätt.

Kamran Namdar, lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola, har skrivit en avhandling med titeln "In Quest of the Globally Good Teacher". I en tid då det går att googla det mesta blir lärarens roll desto viktigare, menar han:


Där jag arbetar uppmanas vi av vår rektor att se på våra elever i termer av "samhällsmedborgare, medarbetare och medmänniskor". I den visionen ryms både nyttoaspekten och den humanistiska grundsynen. Tillsammans med våra elever kan vi med Namdars ord få bli "world makers".





Kommentarer

  1. Vi är viktigare som förebilder och bollplank än kunskapsförmedlare. Kan vi ingjuta mod, nyfikenhet och ödmjukhet? Det är ett kall.

    SvaraRadera
  2. Fint att du använder ordet "kall", tycker jag (även om många söker fjärma sig från detta). Viktiga saker du nämner: mod, nyfikenhet, ödmjukhet. Men kunskapsförmedlingsuppdraget mindre viktigt? Inom en snar framtid kommer vi nog behöva fråga oss vad vi kan tillföra som inte kan dator/robot kan göra lika bra och mycket billigare.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

#metoo på gymnasiet

I dag på morgonen diskuterade vi #metoo på engelskan. Eleverna går i åk 3 på gymnasiet och alla var utan undantag i någon mån inlästa på ämnet. Ingen har missat vad Martin Timell står anklagad för, och även några övriga namn som figurerat flitigt i media den senaste tiden nämndes under samtalens gång: Virtanen, Weinstein,Spacey, etc. Vi pratade även om den senaste skandalen inom teaterbranschen här i Sverige då för närvarande närmare 600 kvinnor gått ut offentligt och berättat om förfärliga sexuella övergrepp.
Upplägget var att eleverna fick sitta i mindre grupper och prata ut ifrån några punkter som jag angett innan på whiteboarden: Vad är ”#metoo? Några aktuella fall? Vad triggar dessa övergrepp? Inom vilka branscher/vilka rum händer detta? Kan något göras åt det? Jag satt sedan ner ca 10 minuter med varje grupp och samtalade med dem.
Dessa elever är trots sin ungdom inga duvungar. De vet hur det kan vara. Det var inte min avsikt att de skulle bli för personliga, så fokus var inte på…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…