Fortsätt till huvudinnehåll

Att tänka är hårt arbete

Tankar tar tid, som det heter. Att verka inom kreativa näringar och yrken, vilket väl snart var och varannan yrkesverksam person gör i någon utsträckning, innebär att man inte alltid bara kan traska vidare i invanda spår. I min åk 3 på ett Ekonomiprogram bestämde vi (jag, i ärlighetens namn) att det var dags för dem att hålla ett argumenterande tal. Under flera veckors tid hade vi ägnat oss åt retoriska analyser (se blogginlägg här); nu var det dags att själva börja formulera en tes, vaska fram slagkraftiga argument, jobba med disposition och den språkliga utformningen. Vilket tema skulle vi välja? För vår del blev det en trestegsraket innan vi var framme vid att ens nå en samsyn vad gäller utformningen av en tydlig uppgift: på köpet blev det till slut tre olika uppgifter, fast på samma tema. Så här gick processen till:

Steg 1: jag ville låta dem använda sina juridiska kompetenser och därvid även samverka med deras juridiklärare.
Uppgift: Argumenterande tal

Gå in på Lagen.nu
  •         Välj ut en lag som kan intressera dig
  •         Inom ramen för den lagen ska du hitta ett autentiskt fall (rättsfall)
I ditt tal ska du:
  •          Redogöra för vilken lag du valt
  •           Redogöra för det autentiska fallet samt gången i domstolen/domstolarna
  •           Ta ställning för eller emot domslutet. Argumentera.
Resultat: Jag trodde att detta vore en fantastisk uppgift - till dess jag träffade eleverna och presenterade den för dem. Det var då det visade sig att den nog var i mest avancerade laget och möjligen inte lämnade tillräckligt friutrymme åt dem att själva få argumentera. Jag sade till dem att vi får fundera vidare.

Steg 2: Några dagar hade gått, och jag tänkte mig de mänskliga rättigheterna och i synnerhet yttrandefrihetsgrundlagen som ett tema. Bland annat mot bakgrund av satiren och efterföljande illdåden i Paris dagarna före föreföll detta vara ett intressant och relevant tema. 
Uppgift: Yttrandefrihet och satir?

  • Vad säger lagen om yttrandefrihet? Hur mycket tillåter lagen?
  • Ge konkret exempel på någon person (fysisk eller juridisk) som utöver satir och som tänjer på gränserna i något avseende, eventuellt gått över gränsen, alternativt (trots allt) inte gått över gränsen. Hänvisa till konkret paragraf och stycke som skyddar personens agerande. Ange källa och förklara. 
  • Problematisera eventuellt genom att peka på hur personen ifråga rör sig i gränslandet gentemot andra lagar. Motivera varför personen bör ha ett pris för sin kamp för de mänskliga rättigheterna alternativt (något?). Varför just detta pris?
Resultat: Åter igen trodde jag att jag nu hade något konkret att komma med. Fast i mötet med eleverna rann det ut i sanden - igen (och papperet som jag gav eleverna var i själva verket ännu mera rörigt än skissen ovan ...) - Tillbaka till tänkeboxen!

Steg 3: Hade varit uppe på natten ett par timmar och suttit med penna och papper. Äntligen började det klarna. Några timmar senare: iväg till jobbet och få ner tankarna på datorn. Precis när lektionen skulle starta var jag redo. Den slutliga versionen? Får bli med ett lite annat typsnitt:


Tema: Mänskliga rättigheter/yttrandefrihet

FN tillkännagav 1948 förklaringen om de mänskliga rättigheterna, ”[e]ftersom ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska gärningar som har upprört mänsklighetens samvete, och då skapandet av en värld där människorna åtnjuter yttrandefrihet, trosfrihet och frihet från fruktan och nöd har tillkännagivits som folkens högsta strävan”.
Uppgift:
Håll ett tal som är ca 5 minuter långt om ett av de tre följande ämnena. Du ska använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Håll i minnet hur vi gjort retoriska analyser då du nu själv ska hålla ett tal.

     1.  Mänskliga rättigheterna/Yttrandefriheten och satiren
Människor har genom alla tider använt satir som ett protestmedel gentemot makten genom att uttrycka ironi och raljans. Som sådant betraktas satiren principiellt som ett legitimt och självklart inslag i ett demokratiskt samhälle.
Presentera ett eller flera exempel på satir som kan betraktas som kontroversiell(a), därför att uttrycken möjligen kan uppfattas som exempelvis kränkande gentemot andra människor och därmed råka i konflikt med andra likaledes viktiga mänskliga rättigheter.
Problematisera på vilket sätt valda satiriska uttrycket kan uppfattas som kontroversiellt. Argumentera varför uttrycket ändå har sitt existensberättigande alternativt inte bör ha det.


    2.  Yttrandefriheten i arbetslivet
För 100 år sedan tog fackföreningsrörelsens förkämpar strid för inflytande och trygghet på sina arbetsplatser, ofta till priset av avskedande, då de betraktades som obekväma.
Hur är det idag? Ge aktuella exempel på då yttrandefriheten på våra arbetsplatser i någon mån verkar kringskäras. Hur bevara och utveckla yttrandefriheten? Problematisera. Argumentera för din ståndpunkt.


    3.  Mänskliga rättigheterna/Yttrandefriheten och handel
Handel som morot eller piska för att främja de mänskliga rättigheterna, härunder yttrandefriheten, i alla länder? Det kan tyckas som att exempelvis Sverige inte alltid agerat konsekvent när det gäller vilken hållning man bör inta i förhållande till icke-demokratier i detta avseende: ska man bedriva handel med dem eller inte? Vilka avväganden och hänsyn bör man ta?
Ge exempel på dylika konkreta ställningstaganden. Problematisera. Argumentera för din ståndpunkt.




Resultat? Det vet jag inte ännu. Men jag inbillar mig att jag vet vad jag förväntar mig nu, och ramarna torde förefalla ganska klara. Jag kommer inte att bidra med tips på konkreta ämnen, men det är givetvis min skyldighet att säga ifrån innan ifall någon elev hamnat alldeles på villovägar. Bollplank kan jag allt vara; jag vill ju att de ska lyckas så bra det bara går. MEN: själva grovjobbet får de allt göra själva. Det är hårt arbete att tänka, och för det mesta finns det inga genvägar till ett gott resultat. Det är också av den anledningen som det betraktas som intellektuell stöld att bara rätt av sno någon annans tankar, idéer, texter, och låtsas att man själv verkat fram dem.


Kommentarer

  1. Jag känner igen mig. Kunskap skapas genom ödmjukhet och nyfikenhet. Heder åt din ansträngning och grattis till eleverna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men det finns väl ingen annan väg, Åsa?

      Radera
  2. Nej, det är den enda rätta vägen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…