Fortsätt till huvudinnehåll

Den engelska skolan som föredöme


Ju mer jag hör och läser om hur en del engelska skolor i utsatta områden lyckats uppfinna sig själva på nytt så att de idag blivit rena framgångsskolor, ju mer nyfiken blir jag. Vad gör de som är så rätt?

Första gången jag blev varse dessa skolor var när jag tillsammans med många många andra för drygt tre år sedan bänkade mig framför tv:n varje vecka under nästan två månaders tid för att följa den engelska dokumentären "Den övervakade skolan" (eng. "Educating Essex"). Sedan dess är det inte minst Åsa Melander som fått mig att tänka på detta igen och igen. Melander jobbade under 11 års tid med skolutveckling i Hackney, ett av dessa problemområdena i London, och är en engagerad twittrare och skribent, på sin blogg och i olika riksmedier. Idag skriver hon i GP: "Nu läggs grunden för framtidens skola".

En av mina kolleger på den gymnasieskola där jag själv arbetar i Trollhättan har bott i Hackney. Enligt henne är Kronogården, det område där många av våra elever bor, ett harmoniskt och lugnt område jämfört med just Hackney. Ett rätt strongt påstående kan tyckas, fast hon har ingen anledning att överdriva.

Delar av det engelska receptet kan förefalla mycket ovanligt för oss svenskar, och då utgör ändå konceptet med skoluniformer den minsta delen ur den aspekten. Inte bara har de uppenbarligen ett skolsystem som skiljer sig från vårt system, utan de betonar tydliga yttre ramar, i kombination med ett starkt stöd på flera nivåer, åt enskilda elever och deras familjer, på ett sätt som väldigt få svenska skolor praktiserar. I Sverige pratar vi väldigt mycket om behovet av att säkerställa varje elevs behov av studiero, men enligt flera undersökningar är det på just den punkten som svenska skolor har som störst problem. Bullret går upp, och resultaten går ner.

Personligen tror jag  att det delvis kan finnas en mental spärr här för en del (då man fått för sig att studiero och tydliga krav på något vis skulle stå i motsättning till kreativitet). Till största delen tror jag emellertid att vårt besvärande svenska problem med bristen på studiero och korrelerande fallande studieresultat helt enkelt handlar om en kombination av brist på tydliga, genomtänkta idéer och ett undfallande ledarskap. Såväl idéer som ledarskap finns uppenbarligen på Hackneys framgångsskolor.

Följ Åsa Melanders blogg (se ovan) och läs följande reportage i Fokus som tecknar en bild av hur det kan se ut på en av dessa engelska skolor: "Läslinjen". Läs och fundera: vad kan vi lära oss av detta i Sverige?




Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…