På språkkonferens

Jag befinner mig för närvarande på en konferens anordnad av Språklärarnas Riksförbund. Vi är inne på andra dagen nu, och det har varit oerhört berikande och intressant att ta del av alla föredrag och alla möten med andra lärare. Igår kväll på festmiddagen hamnade jag exempelvis bredvid Rita Mogensen som var med och utarbetade nya läroplanen för den danska grundskolan vilken infördes för två år sedan. Ritas ärende på den här konferensen är att berätta om detta. På samma sätt har vi också fått lyssna till ett gäng representanter från övriga nordiska länderna - inte minst på paneldebatten igår kväll då även exempelvis Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, samt Helene Öberg, ersättare för Gustav Fridolin (som skulle ha kommit men nog hade händerna fulla av Kaplan-affären), medverkade. Givetvis var även Språklärarnas riksförbunds oerhört drivna ordförande, Helena von Schantz, samt LR:s ordförande, Bo Jansson, med.

Utöver allt det intressanta är det också ett lyft i sig bara det att vara här. Det finns en känsla av distinkt klass över hela arrangemanget, och inramningen är den perfekta: Norra Latin i hjärtat av Stockholm.

Nu väntar lunch och om drygt en timme ska jag hålla ett föredrag över ämnet "Whole class novels is the new black". Jag kommer då att argumentera för vinsterna med att läsa hela klassuppsättningar med sina elever i engelskundervisningen. Någon frågade mig om jag känner mig spänd, och det bör man ju göra: det vore väl en skymf mot sina åhörare om inte man är laddad. På samma gång vet jag av tidigare erfarenheter att dylika uppdrag egentligen är "lättare" än att hålla vanliga lektioner. Vuxna konferensdeltagare tenderar att sitta lugnt och fint på sina stolar - enda orosmomentet är alla twittrare, men det är ju bara roligt. Hashtaggen #språkdagarna låg högt på rankinglistan igår.