Fortsätt till huvudinnehåll

En hjältes död och PH


I dessa NP-tider kan det vara svårt att hitta ett parallellt fokus emellanåt och att komma på bra lektionsidéer. Strax efter lunch idag hände det emellertid att Jørgen, en av lärarna från den danska gymnasieskolan i Aabenraa som vi har ett samarbete med, mejlade och berättade att han precis läst Pär Lagerkvists "En hjältes död" med sina elever, på originalspråket. "Där har vi det!", tänkte jag - och då letade jag upp den på nätet: Där var den. Iväg till klassrummet!  

Berättelsen är givetvis känd: ett "konsortium" i en liten stad får för sig att anordna en verklig begivenhet som helt säkert ska skänka publicitet åt staden och ge folk något att prata om. De hittar en frisk ung man som ställer upp på att hoppa ner på huvudet från stadens kyrktorn. Ersättning på 500 000 kronor utgår. Den unge mannen med det "energiska öppna ansiktet" förklarar i tidningen att det visserligen är tråkigt att han kommer att dö, men publiciteten är det ju inget fel på, och "vad gör man inte heller för pengarna".

Förväntningarna i staden byggs upp över en längre tid. När sedan det blir dags för själva hoppet tar ju inte detta så lång tid. Stämningen övergår snart i en fadd eftersmak av upprördhet: "Nej, att ställa till sådana rysligheter skulle då egentligen vara förbjudet. Vem kunde ha nöje av det? När man tänkte rätt efter var det ju upprörande alltsammans". Antiklimaxen kan knappast vara större och som läsare - kanske i synnerhet som tonåring - kan man undra vad meningen var med detta?

Här blev det dock intressant. Kan man tänka sig ett liknande scenario i vår tid? frågade jag klassen. Inom mig hade jag redan tänkt "Paradise Hotel" fast sade inget. Det gjorde däremot en av pojkarna i klassen, och sedan var samtalen igång: Vad vinner man på att delta i PH, i pengar, i publicitet? Hur är känslan efteråt? Skulle du rekommendera din bästa kompis att delta? I vilken utsträckning går deltagarna in i eventuellt givna roller, alternativt hur mycket "på riktigt" agerar de? Hur mycket dragplåster är PH-stjärnorna på lokala krogen? Hur är det med barn, för visst går det att se programmen på nätet? ("hemskt när jag hör hur barn kan prata med varandra om hur de tittat på Paradise Hotel!"). Et cetera.

En novell från 1924 talade precis rätt in i ett klassrum i vår tid. Tack, Pär Lagerkvist - och tack, Jørgen, för tipset!


Kommentarer

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …