Fortsätt till huvudinnehåll

Någon måste agera proaktivt

Det är en ny tid inom skolans värld, med bland annat en ny skollag och nya läroplaner. Många har stora förväntningar till vad nya lagtexter och nya ramverk kan åstadkomma. Tanken är så klart att en uppgraderad utbildning ska hjälpa våra barn och ungdomar att ännu bättre vara rustade att möta framtidens utmaningar. Att bli vuxen handlar om att mogna såväl intellektuellt som emotionellt och socialt. Självklart är skolans roll avgörande i detta.
Men då måste vi också höja vår röst, när det är någonting som inte stämmer. Det är ändå så pass mycket som står på spel. Enstaka olycksfall i arbetet inträffar på alla arbetsplatser, även den bäste, och då försöker man sköta det internt på ett snyggt och konstruktivt sätt. När det handlar om hela systemfel hamnar dock saker och ting på en annan nivå, i synnerhet när det gäller offentliga arenor, som till exempel vården, omsorgen, politiken eller skolan.
Inom skolans värld finns det ett systemfel som vi kunnat konstatera sedan flera år tillbaka. Det handlar i all enkelhet om, att elever i allt för stor utsträckning kommer till gymnasieskolan med alldeles för låga förkunskaper. Elever ligger på åk 6 i sin kunskapsutveckling i till exempel svenska, engelska och/eller matematik men släpps ändå vidare i systemet till gymnasiet. Följdproblemen blir självklart massiva. Gymnasieskolans uppdrag är att bygga vidare på grundskolans ämnen och är helt enkelt inte dimensionerad för allt för stora krav på extra hjälp och stöd utöver lektionstid (elever med diagnosticerade funktionshinder inte inräknade här).
Hur ofta inträffar detta? Allt för ofta. Det handlar inte om enstaka fiskar utan om hela stim. Dessa elever kommer från olika grundskolor, från IV, från Världsklass och sommarskolor. ”Någon” hade inte fokus på lärandet utan gav efter för påtryckningar, egenvinning, ”tycka-synd-om-mentalitet”, lathet. ”Någon” är enstaka lärare men framför allt hela system drivna av krav på vinster och ekonomisk balans, system där karriärlystnad, prestige och närsynthet går före pedagogiska, professionella och långsiktiga hänsyn. Rektorer och huvudmän är drivande i systemet där även föräldrar kan ingå.  Gymnasieskolan kritiseras för att inte nå de högt uppsatta – politiska – målen. Begripligt nog sätts det även ”snäll-G” på gymnasiet. Högskolan nästa…
 ”Någon” är vi alla.  Förhoppningsvis kommer Skolinspektionen att skärpa sina rutiner framöver. Under tiden måste ”någon” agera proaktivt!

(Publicerades i ttela, 2 dec 2011: ttela)


Kommentarer