Birkebos bästa blogg

Jag finner ofta anledning att imponeras över enskilda elevprestationer. Visst finns det elever som av olika anledningar har mycket svårt för sig i skolan och som kanske inte uppnår de stipulerade målen inom den utsatta tiden. Detta pratar vi ofta om både inom och utanför skolan. Som lärare berör det oss djupt på flera plan när vi tvingas meddela de underkända betygen. På samma gång finns det emellertid också andra elever som är mycket högpresterande, och dem behöver vi också prata om. En kollega och jag funderade kring detta här för någon tid sedan, och vi var rörande överens om att vi i alla fall inte alls var på samma nivå som många av våra elever är när vi var i deras ålder. Detta gäller så klart inte minst engelskan där den språkliga exponeringen i form av både ljud och text är av en magnitud som vi bara kunde drömma om för ens tjugo år sedan, och Sverige håller ju numera nästan på att bli tvåspråkigt (att däremot exempelvis tyska och franska har kommit såpass på undantag i den ...

Alex Holm läser Svenska 2. Uppgiften som han och hans klasskamrater fått är att inom ramen för ett tänkt seminarium för ungdomar hålla ett argumenterande tal. I sitt tal ska de knyta an till en eller flera texter som vi läst tillsammans som handlar om synder och dygder, i antiken och idag (arbetet med texterna har jag skrivit om här ). Vilka synder bör särskilt varnas för idag, och vilka dygder ska vi slå ett slag för - och varför? Detta är ingen enkel uppgift, utan den ställer i själva verket höga krav på självständigt tänkande.   Alex var inte den enda som höll sitt tal idag. Ändå kan man nog säga att hans framförande stack ut litet, varför också jag bad honom om lov att få publicera det här. Jag skulle önska att flera fick höra det: tyngden i den nyanserade argumentationen, den genomtänkta dispositionen och de retoriskt snygga formuleringarna. Talet är inte "perfekt" (det heter exempelvis inte "individsamhälle" utan "individualistiskt samhälle"...

Framför mig sitter 25 åk 3-elever, djupt engagerade i sina talanalyser. Deras uppgift är att granska retoriken i ett tal som Leonardo DiCaprio höll inför FN:s generalförsamling 2014. Det är en komplex uppgift, då de ska identifiera tesen och budskapet, redogöra för disposition och språkliga medel samt kommentera själva framförandet. Somliga diskuterar uppgiften ganska livligt med varandra, medan andra sitter försjunkna i egna tankar, en del med hörlurarna i öronen lyssnandes till talet.   Syftet med uppgiften är främst att öva upp en förmåga att rent analytiskt angripa ett tal eller en text och i Aristoteles och Ciceros fotspår fråga sig i vilken grad talaren eller skribenten lyckas övertyga sin publik angående ett visst budskap samt granska hur personen ifråga rent konkret går till väga. Detta fordrar ett aktivt lyssnande. Man behöver även tillägna sig en begreppsapparat så att man exempelvis inte bara blir allmänt imponerad av någon som verkar ha talets gåva. När det gäller ...

Mina elever i en Engelska 7-kurs (åk 3 på gymnasiet) fick i uppgift att hitta en TED-talk som vi alla skulle kunna lyssna till. I uppgiften ingick att beskriva vad talet handlar om och att argumentera varför vi bör lyssna på talet. Följande tal föreslogs av Tarek. Han motiverade valet med att vi kan behöva reflektera över hur lätt vi imponeras av en persons framträdande och emellanåt tenderar att koppla bort det kritiska sinnet: vad betyder egentligen orden som sägs, vad visar diagrammen egentligen och hur lätt förförs vi inte av blickar, tonfall och övertygande gester? Man kan säga att detta är andra sidan av myntet när man studerar retorik: det handlar inte bara om att själv bli en skicklig talare, utan det handlar även om att kunna göra en analys av retoriken i andras tal. Check it out:

I mitt förra blogginlägg skrev jag om mödan i att konstruera en bra argumenterande tal-uppgift för en åk 3 på gymnasiet. I detta inlägg tänkte jag i all sin enkelhet länka till ett utmärkt tal som hölls av en elev i åk 1 på Ekonomiprogrammet förra veckan och som heter Ludvig Ziegler. Eleverna hade fått i uppdrag att hålla ett informerande tal som skulle vara 3-5 minuter långt. De skulle bemöda sig om att göra ämnet till sitt eget och i all sin enkelhet - och i all sin komplexitet - använda hela sitt retoriska register för att nå fram till en publik bestående av en grupp klasskamrater. De skulle tänka på disposition, språk, publikanpassning. De skulle även använda något presentationstekniskt hjälpmedel. Alla elevframträdanden spelades in på video, och jag lade sedan ut filmerna - olistade - på Youtube (bara den som får länken kan se filmen). Efteråt fick eleverna i uppdrag att gå in och se sin egen film och utifrån sju konkreta frågor göra en självskattning av sitt eget tal. När de g...

I ett tidigare blogginlägg berörde jag frågan om vad som gör oss till dem vi är och vad vi själva kan göra för att göra kunskapsresor, uppleva personlig utveckling samt få en plats i tillvaron att agera ut ifrån. Mot den bakgrunden är det intressant att studera fallet Malala Yousafzai . 17 år gammel blev hon för en månad sedan den yngsta personen någonsin att ta emot Nobels fredspris (eller för den delen vilket Nobelpris som helst). Så här skrev Aftonbladet den 10 december 2014: Malala Yousafzai har gjort sig känd för sin kamp för flickors rätt till utbildning i de delar av Pakistan där talibaner portat flickor från skolorna. Redan som elvaåring bloggade hon under pseudonym för brittiska BBC om situationen i de talibanstyrda byarna. B loggen gjorde henne internationellt känd, men förvandlade henne också till en måltavla för talibanerna.  2012 överlevde hon mirakulöst ett mordförsök när en taliban på nära håll sköt henne i ansiktet när hon befann sig på skolbussen. Det ha...

Jag tar steget fullt ut just nu. En grundbult i ämnesplanen för engelska på gymnasiet är fokus på kommunikation, och inte otippad eftersträvar därför också varje engelsklärare att eleverna får uppleva det lustfyllda i att använda sin engelska, att våga och att vilja. Här ska det inte klippas några vingar. Fast - nu tänker jag som sagt ta steget fullt ut. Många elever uttrycker sig gärna muntligt och även i skrift. Det blir mycket kommunikation. Däremot förekommer det också onödigt många brister i språkligt avseende - och då blir ju också kommunikationen lidande, inte minst i skrift. Visst får eleverna respons på vad de producerar, men står den språkliga utvecklingen i paritet med hur mycket tid vi lägger ner på att kommentera deras unika texter? Nu tänker jag ju som sagt ta steget fullt ut. Rom kommer inte att byggas på en dag för det, men jag skulle verkligen vilja nöta just det här med den språkliga dräkten en tid framöver. Inga mer egna, unika texter, utan nu gäller hjärntvätt...

Någonting som man kanske inte pratar så mycket om när man kommer in på ämnet retorik är tajming . Man pratar om pausering, betoning, frasering, gester - men är det riktigt samma sak som tajming? Tajming är väl i så fall förmågan att synkronisera dessa så att maximal verkan uppnås? Duktiga stå-upp-komiker är hur som helst mästare på just tajming. En av dessa mästare är Eddie Izzard: Tittar du på mobiltelefon eller läsplatta, klicka här .  Jag riktar ett tack till Kathleen Andersson för tipset.

Som inledning till att fördjupa oss i retorik - konsten att tala väl och övertyga - har vi i en åk 1:a på gymnasiet tittat på filmen The King´s Speech. I min värld är detta en helt enastående film, och det finns viktiga insikter och lärdomar att hämta inte minst då man alltså vill studera retorik. Det här med talekonsten hänger ju så nära ihop med vem man är och hur man uppfattar sig själv som person i ett socialt sammanhang. Prins Albert, som sedermera blir kung, och som spelas av Colin Firth, står givetvis i fokus i filmen. Fastän född med silversked i munnen är hans belägenhet avsevärt mer komplex och komplicerad än så.  I en tid som på ett särskilt sätt är i behov av en statsledare som med sina ord kan väcka mod och förtröstan hos en hel befolkning, framstår hans grava svårigheter med stamning som djupt problematiskt. Hans egen bror kallar honom i vuxen ålder för "B-b-b-b-bertie". Helt avgörande för hans personliga utveckling och stegvisa seger är emellertid att han t...

Repliken som yttras av Hugh Laurie i rollen som Shakespeare i den kända Hamlet-sketchen kommer från hjärtat. Ställd inför kravet av sin chef (spelas av Rowan Atkinson) att korta ner den något väl mångordiga monologen av Hamlet blir det skarpt läge. Efter en stunds förhandlande blir det en kompromiss:"To be or not to be, that is the question". "Shakespeare" tycker inte egentligen att man kan säga så alls men tvingas kapitulera då han får det påpekad för sig att det inte funkar med en fem timmar lång föreställning: det är ändå vålnaden som utgör dragplåstret för den breda publiken: Se på mobiltelefonen . Vi läser Hamlet i en åk 3 och frossar i metaforer och bevingade ord (Britt G. Hallqvists översättning). Man får inte ha för bråttom när man läser Hamlet, för då blir man bara stressad och irriterad: varför all denna mångordighet? Själva mångordigheten utgör dock i sig föremål för Shakespeares ironi, och man kan tänka sig att han ändå i verkligheten stän...

Vi läser Den store Gatsby i Svenska 3. Enligt litteraturvetare och annat proffstyckarfolk är det främst denna roman över "en moraliskt degenererad generation" som kom att bli Scott Fitzgeralds legat till eftervärlden. Han skrev den i 1925 då han inte ens hunnit fylla trettio. Inget han åstadkom därefter har ansetts vara värt något vidare. Somliga har stört sig - och stör sig - på vad som torde beskrivas som ett moralistiskt anslag i berättelsen. Men det är svårt att ta sådana åsikter riktigt allvarligt. Vi vet ju att vi alla är moralister i praktiken; det enda som skiljer oss åt är möjligen synen på vilka värderingar vi anser bör ges företräde. "The roaring twenties" - eller, det glada 20-talet - var en jazzens tidsålder men också en tid för flambojanta utsvävningar och absurd nyrikedom. Fitzgerald brer på rejält då han försöker teckna en bild av hur det kunde se ut då de besuttna höll hov. Det är inte att undra på att boken varit föremål för fem olika filmat...

Hur stor en roll spelar kroppsspråket när det gäller att nå fram med ett budskap? Många av oss har fått höra att sättet saker och ting sägs på är oändligt mycket viktigare än vad som faktiskt sägs, att kroppsspråket och rösten spelar långt större roll än själva orden. Vissa talar om fördelningen 7-38-55 (talet-rösten-kroppsspråket), medan andra vill tillmäta gesterna, mimiken och utstrålningen än större betydelse än så. Klart är att redan de gamla grekerna - som man säger - var helt på det klara med att orden i sig inte räcker ända fram. Aristoteles och sedan romaren Cicero med flera skrev handböcker med tydliga anvisningar för en talare hur han (det var alltid en han) skulle röra på händerna och resten av kroppen för att uppnå maximal verkan med sitt tal.  Actio  kallades framträdandet på latin.  En annan grek, Demosthenes, tränade artikulation genom att stoppa småstenar i munnen och sedan ändå försöka tala klart och tydligt. Han kunde även hitta på att ställa sig...

I en av mina klasser har vi börjat läsa George Orwells klassiska "Animal Farm" från 1945. Den är tacksam att jobba med på många sätt, både litterärt, språkligt och historiskt. Litterärt: vi snackar allegori och satir, metaforer och liknelser, disposition och retorik. Språkligt: texten har bra rytm och ordförrådet är både varierat och rikt. Historiskt: parallellerna till första hälften av 1900-talets historia är både avsiktliga och många. Nutiden får en klangbotten.                                                               källa: educononline.com Vad gäller den historiska bakgrunden till romanen ägnade vi idag de första sex minuterna åt att titta på ett utdrag ur en dokumentär o...

Jag har precis upptäckt UR:s serie Retorik är rätt att tala, vett att lyssna . Under rubriken "Tal vi minns: när det blir fel" finns det bland annat med de två talen nedan. Det första är ett exempel på etikettbrott, då Barack Obama (och orkestern kan jag nog tycka) hamnar lite fel. Nationalsången är inte menad att utgöra någon bakgrundsmusik till vare sig något tal eller utbringande av skålar - och där och då föddes det en tacksam snackis i tabloidpressen och på Youtube för lång tid framöver (fortfarande är det folk som är inne och kommenterar det filmklippet). Drottning Elizabeth bevarar dock fattningen och även Obama återhämtar sig blixtsnabbt. Det andra exemplet på övertramp är klassiskt och kungligt roligt. Det är helt enkelt inte rättvist att kalla vårt statsöverhuvud Kungen tråkig! :)

Jag tänker börja årets upplaga av Engelska 6 med att tillsammans med eleverna lyssna till - och läsa - Steve Jobs legendariska tal från 2005, "Stay Hungry. Stay Foolish". Publiken utgjordes av en skara glada unga människor vid prestigefyllda Stanfords universitets dimission. De hade nu klarat av sin examen och hatten satt - mestadels - där den skulle. Jobs bidrag blev att hjälpa till att vidga perspektivet något vad gäller de egna studierna, det framtida yrket och livet. Själv upptäckte jag talet först alldeles nyligen då jag satt vakt vid en uppsatsskrivning i våras. Jag hade då släpat med mig senaste - utmärkta - RetorikMagasinet för att något fördriva de närmaste par timmar jag hade framför mig. I magasinet fanns Jobs tal utskrivet samt en mycket läsvärd analys av detsamma. Ifall eleverna inte redan hört det är det så dags att de får göra det, tänker jag. Det är inte bara retoriskt snyggt utan innehåller framför allt en del ...