Birkebos bästa blogg

Jag läser att Jan Björklund har tillsatt en utredning med uppdrag att söka vägar till ett gott klassrumsklimat. Bland en del väcker detta ironiska eller till och med raljerande och pejorativa utbrott och kommentarer, gärna med syftning till "majoren", utbildningsminister Jan Björklund. Hos andra, däribland LR:s ordförande Bo Jansson, är reaktionen mera positiv, då med syftning till vad OECD:s granskning av svenska skolan nyligen visade angående bristen på studiero i många svenska klassrum. Vad tänker jag då själv? Ja, som många andra tidigare påpekat har det på allvar gått politik i skolfrågan. Skolan är ett prestigeprojekt, och det är nu som det gäller att visa prov på handlingskraft och ett rörligt, visionärt sinne. 14 september är snart, och det är aldrig kul att förlora ett val. Detta förstår vi alla. På samma gång kan man också undra varför just ordet "katederundervisning" betonas så starkt, då man talar om den goda undervisningen. Själv använder jag bara...

Följande insändare publicerades i DN idag (tack, Svante Lovén, för tipset). Skribenten heter Erik Brandt, är 17 år gammal, och går på gymnasiet: "Är vi förvånade? Jag som har gått två år på gymnasiet förstår inte hur vi kan vara så förvånade över Sveriges resultat i Pisa-undersökningen. Ingen verkar vilja erkänna sitt ansvar. Oppositionen skyller på regeringen och regeringen skyller på oppositionen, men jag som elev vet att problemen inte kan lösas med förstatligande av skolan eller någon skolbetygsreform. Probleme t är att svenska elever i stor utsträckning är lata, odisciplinerade och bortskämda. Det är coolt att vara den som inte har någon aning vad han/hon ska göra efter en genomgång och att inte fatta något på provet. Jag är trött på att sitta i en klass där de stökiga eleverna verkar ha mer makt än läraren. Är felet elevernas? ja delvis, men samtidigt ligger en stor del av skulden hos lärarna som blundar för problemen och inte vågar ta auktoriteten, och hos föräldra...

Jag läser rektor Jan Jönssons debattartikel i SvD (” Tiden i skolan måste respekteras bättre ”) och lyssnar även till samtalet på Studio Ett med honom (och en förälder som vikarierat en månad som bildlärare på en grundskola). Jan Jönsson resonerar nyanserat och ställer inte alls upp på någon svartmålning av skolan, som att det stod skrivet kris över hela svenska skolan. Han är positiv och lösningsinriktad. På samma gång är han väldigt tydlig med vad han i sin vardag som rektor och tidigare yrkesverksam lärare identifierat av grundläggande problem vad gäller allmänna hållningar och attityder till skolan och lärande: ”… vi kommer aldrig ifrån att inlärning kräver både tid och ansträngning. I de länder som toppar Pisa-undersökningen satsar också eleverna, starkt uppbackade av sina föräldrar, hårt för att nå goda resultat. Självklart kan även våra svenska elever prestera bättre. Det avgörs dock av vilket värde vuxenvärlden, i handling, tillmäter skolgången. Därför krävs en attitydfö...

Klockan är runt elva en vanlig fredag och jag sitter och betraktar mina elever. En och annan tittar ut genom fönstret en stund och det enda ljudet som hörs är ljudet från knappandet på alla datorer. Det är skrivning på Karin Boyes roman Kallocain från 1940 och koncentrationen är total. Vi har jobbat med romanen närmare en månad. Det är ingen enkel roman att ta sig igenom, och jag har allt fått motivera varför vi läser en så "krånglig" bok. Boyes språk är poetiskt och inte omedelbart anpassat för att bli ett filmmanus. Därtill kommer att romanen är en dystopi och inte så där munter i tonen, utan snarare delvis febrig. När Boye var i Berlin på trettiotalet kände hon av skuggan som kastats över Europa. Det var bara de rika och mest anpassade som skålade i champagne. Som inledning till romanen tittade vi på programmet "Nazisternas Titanic" som gick på SVT för inte så länge sedan. Nästan ingen av eleverna visste innan vad ordet "propaganda" betyder. Ej ...

Jag läser Mikael Niemis krönika i Lärarnas Nyheter där han skriver om hur det kan gå till på en liten byskola uppe i Norrland. Jag känner mig illa till mods och vet att utbredningen av det trollerifenomen han beskriver inte är geografiskt begränsat. ... Vi har alltså målrelaterade betyg, där  F  är underkänt. Eleven måste upp till åtminstone ett  E . Vad gör man då efter ett prov om flera av eleverna inte klarar målen för  E ? Då kommer det vi kan kalla Andra Chansen. Eleven får göra om provet, ofta samma prov. Och ser man på, resultatet förbättras. Men vissa elever klarar inte  E  då heller. Då kan eleven få ta hem provet och fylla i det med hjälp av sina läroböcker. Fusk, kan många invända. Nej, inte alls, eleven inhämtar ju kunskap, om än på ett ovanligare sätt än på andra skolor. Klarar eleven inte heller detta får denne fylla i provet med hjälp av en lärare. Eller som sista alternativ sätta sig med läraren och samtala en stund. Då visar det s...

Jag läser i dagens ttela om ett forskningsprojekt som initierats vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. På en av Trollhättans skolor har man just nu riggat upp ett flertal kameror i ett klassrum och bedriver så kallade "learning studies".  En av klasserna på Skogshöjdens skola filmas vid fyra lektionstillfällen, sedan analyseras lektionerna av forskare på universitetet. I mitt tycke verkar ett sådant tillvägagångssätt milt sagt högintressant. Fick jag frågan ifall jag skulle vilja delta skulle jag inte behöva fundera mer än högst någon sekund för att bestämma mig. Nyfikenheten och det seriösa anslaget slår an en ton hos mig. För frågan - den enda frågan! - är ju: hur lär sig eleverna bäst? Hur kan vi som lärare få till den "perfekta lektionen"? Hur kan vi ta tillvara på varandras kompetenser, erfarenheter och blick för vad som händer i rummet? Så här står det på Göteborgs universitets hemsida under fliken ...