Fortsätt till huvudinnehåll

Engagemang vs. underhållning

Skolan är till sin natur ett humanistiskt projekt. Ledorden i skolan är därför också: lärande, förkovring och personlig utveckling. I fokus är självklart eleverna.

I filmen i inlägget Engagerad och engagerande på 2000-talet ställs företeelserna engagemang och underhållning mot varandra. Som synes kännetecknas de av och syftar till helt olika saker:

Engagemang                                                Underhållning
aktiv                                                               passiv
lärande                                                          nöje                                                             
långsiktigt                                                      kortsiktigt                                                     
meningsfullt och tillämpbart                           irrelevant                                                       
lösa problem                                                  flykt                                                               
egen kreativitet                                              andras kreativitet                                           

Det finns ingen anledning att underskatta betydelsen av underhållning. Alla tycker vi om att roa oss emellanåt. Och självfallet kan underhållning ha även ett djupare syfte. De största komikerna kan få skrattet att fastna i halsen hos oss. Till exempel var ju Charlie Chaplin en lysande underhållare, men han var inte bara rolig (det fanns en anledning till att Hitler lär ha haft honom på sin dödslista).

Den viktigaste frågan är emellertid var fokus ligger. För några år sedan skrev Neil Postman den numera klassiska "Amusing Ourselves to Death" ("Vi underhåller oss till döds" på svenska). Enligt Postman är det signifikativt att ordet "amuse" - som kommer från grekiskan - ordagrant betyder "utan att tänka". Då boken kom ut var den en uppgörelse med vår samtida kultur där underhållning enligt Postman blivit ett självändamål. Titeln var menad att uttrycka vad detta i slutändan leder till.

Uppställningen ovan kan i min värld få tjäna som ett fäste för tanken: bara den undervisning som leder till engagemang leder också mot målet.

Kommentarer

  1. Härligt att du tar ställning, Henrik! Jag och Håkan (G Bengtsson) sitter här och läser din blobb, och förnöjs! Keep it up!

    /John

    SvaraRadera
  2. Härligt att du tar ställning, Henrik! Jag och Håkan (G Bengtsson) sitter här och läser din blobb, och förnöjs! Keep it up!

    /John

    SvaraRadera
  3. Hej John, kul att höra från dig. En ära att få besök av en gammal kollega - eller snarare: två gamla kollegor! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …