Fortsätt till huvudinnehåll

Animal Farm: en studie i solidaritet och maktmissbruk, om språkets potential på både gott och ont

I en av mina klasser har vi börjat läsa George Orwells klassiska "Animal Farm" från 1945. Den är tacksam att jobba med på många sätt, både litterärt, språkligt och historiskt. Litterärt: vi snackar allegori och satir, metaforer och liknelser, disposition och retorik. Språkligt: texten har bra rytm och ordförrådet är både varierat och rikt. Historiskt: parallellerna till första hälften av 1900-talets historia är både avsiktliga och många. Nutiden får en klangbotten.

                                                              källa: educononline.com
Vad gäller den historiska bakgrunden till romanen ägnade vi idag de första sex minuterna åt att titta på ett utdrag ur en dokumentär om Internationalen, motsvarigheten till den låt som entusiasmerar alla de församlade djuren redan innan revolutionen äger rum:


Jag inser gång på gång, att de flesta elever har som mest ytterst rudimentära kunskaper om de stora gestalterna och centrala händelserna under 1900-talet, och det är inte utan att jag kan tycka det är nog så meningsfullt att ta upp några utav dessa i undervisningen i svenska och engelska. I bästa fall kan detta förstärka det som tas upp även i historian och samhällskunskapen (förra året läste vi tillsammans "100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann", och det är en roman som på sitt alldeles egna sätt öppnar en massa dörrar och fönster till vår moderna historia). 

Framför allt är "Animal Farm" en studie i solidaritet och maktmissbruk, om språkets potential på både gott och ont. Dessa teman är tidlösa, och det är också därför som boken fortfarande har sitt berättigande. Grisen Squealer ingår i ledartrojkan och utmärker sig genom att i kraft av sin retoriska förmåga få med sig sin publik och även - som det heter - "göra svart till vitt". Hans tal då han förklarar för de övriga djuren hur det kommer sig att grisarna som de enda djuren får ta del av den dyrbara mjölken och de goda äpplena (dessa skulle annars säljas för att skaffa gården en inkomst) är slående:
"Comrades!" he cried. "You do not imagine, I hope, that we pigs are doing this in a spirit of selfishness and privilege? Many of us actually dislike milk an apples. I dislike them myself. Our sole object in taking these things is to preserve our health. Milk and and apples (this has been proved by Science, comrades) contain substances absolutely necessary to the well-being of a pig. We pigs are brain-workers. The whole management and organization of this farm depend on us. Day and night we are watching over your welfare. It is for your sake that we drink that milk and eat those aples. Do you know what would happen if we pigs failed in our duty? Jones would come back! Yes, Jones would come back! Surely, comrades," cried Squealer almost pleadingly, skipping from side to side and whisking his tail, "surely there is no one among you who wants to see Jones come back?"
Vem kan stå emot anspråken på vetenskapligt stöd och vädjandena om ansvarstagande och solidaritet då dessa presenteras så övertygande? Inte djuren på Animal Farm i alla fall.


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…