Fortsätt till huvudinnehåll

Inger Enkvist på utbildningsbarrikaden

Jag ser fram emot att läsa nyinköpte debattboken God utbildning och dålig. Internationella exempel av Inger Enkvist. Hennes tidigare Feltänkt visade i min mening prov på hennes goda omdöme när det gäller att bedöma och kritiskt granska den ideologiska grunden för vår svenska skola. Hon lägger sällan fingrarna emellan.

Jag återkommer när jag hunnit läsa den.




Här recenserar Björn Kohlström Enkvists bok.

Här skriver Agneta Berliner om Inger Enkvist.


Kommentarer

  1. Kul! Jag läser den just nu också.

    /Elias Dietrichson

    SvaraRadera
  2. Då får vi träffas - virtuellt, om inget annat - när vi läst klart, Elias.

    SvaraRadera
  3. Hon har en frän ton alltid i hennes böcker - det är verkligen knytnävsslag i vissa formuleringar. Jag håller inte alltid med men hon har ett perspektiv som ändå är guld värt. Ska skriva en recension när jag läst klart och skicka dig.

    SvaraRadera
  4. Jag har nu läst.
    ...halva boken, ungefär.
    Sedan råkade jag träffa min syster.
    Hon är lärare och har nån slags rektorsutbildning.
    (Jag är för gammal för att förstå mig på sådana distinktioner.)
    Men hon är "på sabbatsår" från den svenska skolvärlden för tillfället.

    Jag tänkte att hon skulle vilja läsa boken, så jag lånade ut den till henne.

    Den halva jag hann med gav ett gott intryckt. Boken är pedagogisk, klar och redig.

    Det är helt uppenbart att författaren är konservativ. Troligen en konservativ demokrat.
    Det är inte särskilt gångbart i rådande samhällsklimat. Så man kan gissa att det för många är svårt att ta hennes budskap till sig. Man vill nog inte tro att det kan vara så som hon skriver, helt enkelt.

    Jag hade velat se mothugg från någon som hade energi att sätta sig in i forskningsläget och bedöma om Enkvist gjort ett skevt urval eller tolkat tendentiöst.

    Men när jag googlar så hittar jag inte ett enda exempel på att någon tar upp den här boken av Enkvist. Det förbluffar mig.

    SvaraRadera
  5. Johan,
    även jag är förbluffad över den relativa tystnaden kring hennes bok. I grunden delar jag många av hennes värderingar. På samma gång måste jag erkänna att jag stör mig på den propagerande - ömsom näst intill raljerande - tonen redan tidigt i texten. Åker inte paraderna reflexmässigt och omedelbart upp hos den som inte tillhör de redan frälstas skara, när författaren väljer denna taktik? Eller beror detta tonläge på att hon i första hand riktar sig till just de redan frälsta, och att "de andra" är utom hopp för räddning?

    Johan Kant lade nu i dagarna upp ett par länkar som jag ska studera närmare, då IE i samtalsform får delge sina tankar:
    http://johankant.wordpress.com/2013/08/05/inger-enkvist-en-vettig-professor/
    http://johankant.wordpress.com/2013/08/09/inger-enkvist-vilken-gigant/

    SvaraRadera
  6. Pär Engström30 oktober 2013 13:17

    Inger Enkvist har mycket kloka synpunkter. Från vilket ideologiskt perspektiv beskriver hon skolan?

    Jag tycker även John Hattie har relevanta synpunkter, apropå hans metastudie och visible learning. Från vilket ideologiskt perspektiv framför han sina synpunkter?

    Vilken skillnad finns det mellan Inger Enkvist och John Hattie vad gäller människosyn, samhällssyn och kunskapssyn?

    Inger Envkist beskriver utbildning som en förberelse för någonting annat. Vilket är detta någonting annat? Vilket samhälle ska elever förberedas för?

    Om samhällsutvecklingen just nu beskrivs av forskare, t.ex. FNs klimatpanel, som inte hållbar - kan vi då ha hållbara kunskaper om detta samhälle? Ska vi föra över ohållbara eller hållbara kunskaper till nästa generationer? Tänk om nästa generation genomskådar den kunskap de ska ta till sig, att den är ohållbar, vad händer då? Har vi då en pånyttfödd flumskola?

    SvaraRadera
  7. Pär, jag vet inte hur man ska beskriva respektive forskares ideologiska utkikspunkt. IE skulle nog klassas in som konservativ, men vad säger det?

    Vad gäller din miljöanalogi är det svårt att veta exakt vilka kunskaper vi kommer att behöva i framtiden. EU har punktat en lista med nyckelkompetenser som kan vara en hjälp på vägen: http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…