Fortsätt till huvudinnehåll

Inte kul 2 - the botten is nådd!


Citat ur dagens DN
År 1982 fanns det 7,5 förstahandssökande per plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen.
DN kan i dag visa att söktrycket nu är så lågt att i princip vem som helst kan komma in. Det räcker med att skriva ett högskoleprov utan att ens läsa frågorna. Höstterminen 2012 antogs 123 personer till landets lärarutbildningar med resultatet 0,1 på högskoleprovet. De antogs enbart tack vare resultatet. Så lågt betyg skulle man inte ens uppnå genom att svara slumpvis på frågorna.
Som jämförelse skulle en elev som väljer svarsalternativ ”C” på samtliga frågor få betyget 0,4 på det senaste provet. 2,0 är maxpoäng.
En kollega till mig som blev färdigutbildad lärare för bara några få år sedan bekräftade denna bild: studiekamrater som inte läste böcker, som protesterade då studietakten kom upp i vad min kollega betraktade som vanlig takt och som inte själva kunde uttrycka sig tydligt i skrift, fastän de själva skulle bli svensklärare.

Det kan väl ändå inte vara bra för våra barn och ungdomar, att det blivit så här? Hur ska man kunna inspirera andra att läsa böcker och dagstidningar om man inte själv läser dem, och hur ska man kunna lära ut konsten att formulera sig i skrift ifall man själv brottas med det mest grundläggande?
Bilden av genomsnittslärarstudenten som samhällsintresserad och allmänbildad verkar inte vara sann. När Uppsala universitet genomförde enkätstudier på ett 20-tal utbildningar visade det sig att andelen studenter som regelbundet läser dagstidningar är bland de lägsta på just lärarutbildningen.
– Resursstarka studenter väljer andra utbildningar. De som kommer in på lärarutbildningen har inte samma bakgrund som tidigare. Det ingår inte att läsa en dagstidning regelbundet och det är ju ett problem. Man saknar en uppdatering om vad som händer i samhället och det påverkar även kunskaper om språket, säger Mikael Börjesson, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet. (Källa: samma som ovan).
Knäckfrågan är den välkända: hur få upp läraryrkets status så att det åter igen blir attraktivt även för de ungdomar som har ett brinnande intresse för yrket samt mycket goda förutsättningar rent akademiskt? Som det är nu är det inte kul. The botten is nådd!

Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…