Daniel Jacobsson är en man som - med Strindbergs ord - "kan göra många konster". Han vet hur man smider en yxa, så att den blir tålig och vass, och han har även jobbat som svetsare. Senare i livet sadlade han om och utbildade sig till gymnasielärare i samhällskunskap och svenska. På så vis har han fått en unik inblick i flera olika världar, intellektuellt som känslomässigt.
Daniel, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare?
Kärnan är naturligtvis
undervisningen. Hur denna bäst bedrivs kommer det och går trender om, ibland
kopplat till forskning. En god grund för en lyckad interaktion lärare och
elever emellan är att eleven känner sig trygg i gruppen och inför läraren. Det
skall vara högt i tak och eleverna skall känna sig accepterade och respekterade.
Jag försöker bygga upp en god relation till eleverna som bygger på förtroende. Jag
tror att vi behöver ge elever mycket uppmuntran och beröm.
Man kan dela upp läsåret i tre steg: steg ett där man bygger
relationen; under steg två börjar lärandeprocessen med kursens innehåll; steg
tre utmynnar i någon form av utvärdering som till exempel i form av nationellt
prov. Det är viktigt att arbeta elevcentrerat, att möta varje individ på deras
nivå även om det betyder att sänka undervisningen till högstadienivå i början
av terminen för att sedan avancera till de centrala kunskapskraven. Här kommer
också en konkretisering av kunskapskraven att integreras i kursen vilket kan
innebära en stor del av arbetet, under en begränsad period.
Att förmedla
kunskap är kärnan och det ska vara roligt att lära sig. För mig är det därför viktigt
att ständigt uppdatera mig om vad senaste forskning säger. Jag som lärare ska
vara entusiasmerande över mina ämnen vilket smittar av sig på eleverna.
Lärarens roll är att skapa förutsättningar för lärande genom en god studiemiljö.
Att vara bestämd och tydligt ange vad som förväntas av eleven och samtidigt
lyhörd ingår i uppdraget. Som samhällslärare försöker jag att ge eleverna en
demokratisk fostran eller snarare åskådning genom att ta demokratin på allvar
genom att tydligt understryka att alla är lika mycket värda samt genom att vara en förebild
när det gäller moral och etik.
Vad gör dig mest bedrövad som lärare?
Många utomstående som inte har någon erfarenhet av dagens
skola eller undervisning har ofta åsikter om hur skolan ska utformas. Jag
tycker att den svenska skolan ofta får ett medialt oförtjänt dåligt rykte. Något
som gör mig bedrövad är att de kommunala skolorna tvingas konkurrera med
fristående skolor på olika villkor, villkor som ger friskolorna fördelar. På
min arbetsplats har vi en hög kvalité på undervisningen och min bild är att
den kommunala skolan generellt håller en hög standard.
Är du optimist eller pessimist vad gäller läraryrkets och skolans framtid i Sverige?
Jag tror att läraryrket går mot en ny guldålder och självklart
är jag en stor optimist när det gäller läraryrkets framtid i Sverige! I
framtiden kommer fler lärare att behövas med tanke på växande elevskaror. När
det börjar bli ont om lärare tror jag att statusen på yrket kommer att höjas,
enligt de klassiska ekonomiska teorierna. Trots allt är lärare ett av Sveriges
tio drömyrken redan idag.
Kommentarer
Skicka en kommentar