Fortsätt till huvudinnehåll

"En kollega tänker till" (3)

Daniel Jacobsson är en man som - med Strindbergs ord - "kan göra många konster". Han vet hur man smider en yxa, så att den blir tålig och vass, och han har även jobbat som svetsare. Senare i livet sadlade han om och utbildade sig till gymnasielärare i samhällskunskap och svenska. På så vis har han fått en unik inblick i flera olika världar, intellektuellt som känslomässigt.


Daniel, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare?
Kärnan är naturligtvis undervisningen. Hur denna bäst bedrivs kommer det och går trender om, ibland kopplat till forskning. En god grund för en lyckad interaktion lärare och elever emellan är att eleven känner sig trygg i gruppen och inför läraren. Det skall vara högt i tak och eleverna skall känna sig accepterade och respekterade. Jag försöker bygga upp en god relation till eleverna som bygger på förtroende. Jag tror att vi behöver ge elever mycket uppmuntran och beröm.

Man kan dela upp läsåret i tre steg: steg ett där man bygger relationen; under steg två börjar lärandeprocessen med kursens innehåll; steg tre utmynnar i någon form av utvärdering som till exempel i form av nationellt prov. Det är viktigt att arbeta elevcentrerat, att möta varje individ på deras nivå även om det betyder att sänka undervisningen till högstadienivå i början av terminen för att sedan avancera till de centrala kunskapskraven. Här kommer också en konkretisering av kunskapskraven att integreras i kursen vilket kan innebära en stor del av arbetet, under en begränsad period. 

Att förmedla kunskap är kärnan och det ska vara roligt att lära sig. För mig är det därför viktigt att ständigt uppdatera mig om vad senaste forskning säger. Jag som lärare ska vara entusiasmerande över mina ämnen vilket smittar av sig på eleverna. Lärarens roll är att skapa förutsättningar för lärande genom en god studiemiljö. Att vara bestämd och tydligt ange vad som förväntas av eleven och samtidigt lyhörd ingår i uppdraget. Som samhällslärare försöker jag att ge eleverna en demokratisk fostran eller snarare åskådning genom att ta demokratin på allvar genom att tydligt understryka att alla är lika mycket värda samt genom att vara en förebild när det gäller moral och etik.

Vad gör dig mest bedrövad som lärare?
Många utomstående som inte har någon erfarenhet av dagens skola eller undervisning har ofta åsikter om hur skolan ska utformas. Jag tycker att den svenska skolan ofta får ett medialt oförtjänt dåligt rykte. Något som gör mig bedrövad är att de kommunala skolorna tvingas konkurrera med fristående skolor på olika villkor, villkor som ger friskolorna fördelar. På min arbetsplats har vi en hög kvalité på undervisningen och min bild är att den kommunala skolan generellt håller en hög standard.  

Är du optimist eller pessimist vad gäller läraryrkets och skolans framtid i Sverige?
Jag tror att läraryrket går mot en ny guldålder och självklart är jag en stor optimist när det gäller läraryrkets framtid i Sverige! I framtiden kommer fler lärare att behövas med tanke på växande elevskaror. När det börjar bli ont om lärare tror jag att statusen på yrket kommer att höjas, enligt de klassiska ekonomiska teorierna. Trots allt är lärare ett av Sveriges tio drömyrken redan idag.


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…