Fortsätt till huvudinnehåll

PISA-utfrågning i riksdagen: resultat och analys

Idag var det då PISA-utfrågning i riksdagen. Andreas Schleicher från OECD började med att föredraga resultaten från 2012 samt delgav analyser som gjorts. Efter honom var det bland annat Anna Ekström, generaldirektören för Skolverket, som intog talarstolen.

Skolverkets sammanfattning ser ut så här:



Det var givetvis många intressanta rön och analys av desamma som redovisades. En viktig distinktion som gjordes av Ekström var den mellan att utläsa korrelation respektive kausalitet (alltså, vad är hönan och vad är ägget?). PISA-resultaten kommer att vara föremål för ytterligare utredningar även framöver, inte minst av den anledning att man ju verkligen vill komma på spåret vad som vore vägen framåt för Sverige.

Några saker jag bet märke i var bland annat:

Elevernas attityd till skola och lärande spelar stor roll:
  • i länder med goda resultat gör eleverna själva kopplingar mellan ansträngning och resultat. I Sverige - enligt Schleicher - är det vanligt att elever ser "talang" som den avgörande faktorn för framgång. Motgånger förklaras genom att hänvisa till "otur" och "dåliga matematikböcker".
  • i Finland upplever man just nu en dipp lik den vi upplevt i Sverige, fast från en högre nivå. I Finland - enligt Anna Ekström - tycker man sig skönja en attitydförändring i samhället gentemot idén om utbildning och bildning som någonting mycket viktigt.
  • Sverige utmärker sig negativt i undersökningen genom att ofta ha ett dåligt klassrumsklimat. I länder med höga resultat räknas undervisningen som helt avgörande, och då måste lärandemiljön vara gynnsam. 

Hur lärarna värderas/utvecklingsmöjligheter:
  • i länder med höga resultat finns det en tydlig differentiering, då det går att göra karriär (utan att behöva bli rektor). Sådant har i princip varit icke-förekommande i Sverige. Detta är enligt OECD ett problem som vi har (fast nu kanske satsningen på "karriärtjänster" kan vara ett steg i rätt riktning).
  • i länder med höga resultat satsar man mindre resurser på att kunna ha små klasser men desto mer på kollegialt lärande, kontinuerlig utvärdering och utveckling. I detta avseende bör inte fokus ligga på "universitetsstudier" utan på praxis. 

Läs mera:
- OECD:s rapport finns här.
- SVT sammanfattar rapporten med att Sverige bör satsa på lärarna
- SvD: "Pengar inte tillräckligt"
- Skolvärlden  här.
- Dagens Industri: "OECD vill att Sverige höjer lärarlöner"


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …