Fortsätt till huvudinnehåll

Det framtida (arbets)livet är snart här

Som pappa och som lärare är det intressant att ta del av Stefan Fölsters och Lars Hultmans debattartikel i dagens DN: "Varannan har ett yrke som inte behövs om tjugo år". Som rubriken antyder söker herrarna Fölster och Hultman göra gällande att arbetslivet grundat den tekniska och teknologiska utvecklingen även fortsättningsvis kommer att förändras i en takt som vi kanske inte än är mentalt förberedda för. En inte orimlig uppskattning ger vid handen att i princip alla arbeten där människan kan ersättas av en robot småningom kommer att försvinna, och noteras bör att detta inte enbart gäller enkla arbetsuppgifter inom industrin - där "någon" måste dra i en spak och trycka på en knapp - utan även inom tjänstemannasektorn: 
"Tjänstemannayrken i vilka många människor är sysselsatta påverkas också. Säljavdelningar ersätts av datoriserade auktionsförfaranden, färre revisorer behövs när bokföring automatiseras, färre banktjänstemän när datoriserade system gör analyserna. Datorernas språkförståelse utvecklas nu så snabbt att datorer kan göra kreditbedömningar och diagnoser snabbare och bättre än många banktjänstemän och läkare."

Enligt Fölster och Hultman kommer uppskattningsvis 2,5 miljoner arbeten att försvinna från den svenska arbetsmarknaden inom de närmaste två decennierna, och så här sammanfattar de läget:
"De yrken som löper minst risk att automatiseras är de som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor. Skogsmästare, präst och speciallärare hör till dessa grupper, medan kassapersonal, försäljare, maskinoperatörer, bokförings- och redovisningspersonal tillhör de som löper störst risk." (min kursivering)
Slutsats? Ingen av oss kan överblicka eller ens förutse hur samhället och arbetslivet kommer att se ut om tjugo år. Med avseende till nyckelparametrar som relationer, arbete, ekonomi, personlig hälsa och ekologi frågar vi oss hur ett hållbart samhälle ska se ut. Ur ett historiskt perspektiv har den ekonomiska tillväxten varit rekordartad de senaste tjugo åren, men det är - surprise(!) - inte alla länder ens i Europa som fått uppleva detta. Många har inte förmått fortsätta utveckla sig, och stagnation är steget som aldrig togs men ändå ledde till tillbakagång. Sedan kommer som ett brev på posten den politiska instabiliteten och stöveltrampen på våra gator.

På det individuella planet har EU identifierat åtta så kallade nyckelkompetenser, och dessa ligger till grund för utformningen av vår läroplan och ämnesplaner i den svenska skolan:
1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. 
Idéhistorikern Sven-Eric Lidman har på Skolverkets uppdrag skrivit ett PM ("Nycklar till ett framgångsliv? Om EU:s nyckelkompetenser") där han närmare utreder varför just dessa kunskaper, färdigheter och attityder accentuerats i såväl ett europeiskt som svenskt visionärt tänkande kring framtidens (arbets)liv. Men mer härom i ett annat blogginlägg.






Kommentarer

  1. Med tanke på prestation, preferens och kunskapssyn i svensk skola klarar vi säkert kompetensförsörjningen åtminstone till de sista tre i listan. Resten importerar vi!

    SvaraRadera
  2. Åsa, ifall du syftar till listan med nyckelkompetenserna utveckla gärna vad du menar. Jag är nyfiken!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …