Fortsätt till huvudinnehåll

Learning studies - jag är på!

Jag läser i dagens ttela om ett forskningsprojekt som initierats vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. På en av Trollhättans skolor har man just nu riggat upp ett flertal kameror i ett klassrum och bedriver så kallade "learning studies". En av klasserna på Skogshöjdens skola filmas vid fyra lektionstillfällen, sedan analyseras lektionerna av forskare på universitetet.


I mitt tycke verkar ett sådant tillvägagångssätt milt sagt högintressant. Fick jag frågan ifall jag skulle vilja delta skulle jag inte behöva fundera mer än högst någon sekund för att bestämma mig. Nyfikenheten och det seriösa anslaget slår an en ton hos mig. För frågan - den enda frågan! - är ju: hur lär sig eleverna bäst? Hur kan vi som lärare få till den "perfekta lektionen"? Hur kan vi ta tillvara på varandras kompetenser, erfarenheter och blick för vad som händer i rummet?



Så här står det på Göteborgs universitets hemsida under fliken "Learning Study":
  • Hur kan man på bästa sätt undervisa om något som är svårt?
  • Vad är det i undervisningen som gör skillnad om elever lär sig eller inte?
  • Vad innebär det att kunna det som vi vill att eleverna skall lära sig?

Dessa är några frågor som lärare arbetar med i en Learning study. I en Learning study är det elevernas lärande som står i fokus. De lärare som deltar i en Learning study arbetar systematiskt med att undersöka och utveckla sin undervisning i syfte att förbättra elevernas lärande. Ett antal Learning studies som har genomförts i Sverige och utomlands visar att ett sådant arbete ger resultat. Elevernas lärande förbättrades i väsentlig grad. Speciellt är det de elever som har störst problem som utvecklas i en Learning study.
Det som eleverna skall lära och hur de förstår detta står i fokus. Att sätta fokus på elevernas lärande innebär i detta fall att det är en viss förmåga, ett visst kunnande eller en viss färdighet som uppmärksammas.
En undervisningssituation planeras gemensamt i ett arbetslag där alla deltagare undervisar i samma ämne, till exempel i matematik, men i olika elevgrupper. Vad eleverna kan om det aktuella området innan undervisningen undersöks. Den kunskap som lärarna får om detta utgör grunden för resonemang om hur undervisningen skall läggas upp. Det är alltså sådant som eleverna har svårighet med som bildar utgångspunkten i en Learning study.
En av lärarna genomför den planerade lektionen med en elevgrupp och lektionen videofilmas.
Efter lektionen tar man reda på om eleverna har lärt sig det man ville och man studerar den inspelade undervisningen för att komma underfund med om möjligheterna att lära sig var de allra bästa och vad man eventuellt behöver ändra på.
Därefter genomförs samma lektion men med de ändringar som gruppen har kommit överens om i en ny elevgrupp. Så fortsätter proceduren tills alla lärare i gruppen har genomfört lektionen.
En Learning study kan sammanfattas i följande fem punkter:
  • Målet är att förbättra elevernas lärande
  • Fokus på de förmågor, det kunnande som eleverna skall utveckla
  • Lagarbete
  • Pedagogisk utveckling direkt i klassrummet
  • Den är teoretiskt grundad. Det innebär att ett specifikt teoretiskt perspektiv på lärande, vissa teoretiska begrepp osv. används som redskap för att skapa möjligheter för eleverna att utveckla de önskade förmågorna

Kommentarer

  1. Jag vet inte om jag tror på den perfekta lektionen. Dvs sådana upplever vi, men de är i allmänhet ett resultat av att kunna agera rätt i stunden.

    SvaraRadera
  2. Jo, man kan ju ha planerat "den perfekta lektionen" - och sedan kommer eleverna, och allt rasar. :D

    Det är stor skillnad på att spela upp en teaterpjäs och att hålla en lektion, därför att i princip finns det inte två lektioner som är lika (på samma sätt som att det inte finns två möten människor emellan som är lika varandra). Därtill är lektionen en alltför dynamisk företeelse med för många osäkra variabler.

    Ändå inbillar jag mig att man kan lära sig oerhört mycket genom att få återkoppling på vad man gör, att få se sig själv med andra ögon. Jag minns som lärarkandidat hur min handledare då spelade in mig på video. Inte bara kul men absolut lärorikt. Sedan dess har jag använt ordet "liksom" överväget och sparsamt.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …