Fortsätt till huvudinnehåll

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för att lära sig ett yrke. En stor del i mitt arbete består i att bygga klassrum utanför skolan som liknar deras kommande arbetsplatser. Jag måste ha kundkontakter, projektera elevbyggen, agera inköpare, arbetsledare, pedagog samt skyddsombud. Dessutom måste jag samordna APL-platser. Det ingår med andra ord väldigt många saker i detta att bygga en studieplattform för eleverna.

Vad gör dig mest bedrövad som lärare?
I läraryrket träffar man många människor och man får en inblick i deras vardag. Vi bor i ett fantastiskt land där man har ovanligt bra förutsättningar att leva ett lyckligt och harmoniskt liv. Trots det är det många elever som inte har kraft att fokusera på skolan och vet man bakgrunden har man i många fall stor förståelse för det.

I undervisningssituationen finns det en hel del övrigt att önska. Skolans allt sämre ekonomi medför bland annat större elevgrupper vilket ibland minskar möjligheten att jobba kostnadseffektivt i undervisningen.Vi lärare ska vara på flera ställen samtidigt: dels på egna elevbyggen, dels vara ute och säkra upp samt utvärdera APL-platser. Arbetsmiljön för oss lärare, men framför allt för eleverna, håller inte acceptabel nivå om vi fortsätter så här. Till slut blir vi tvungna att bedriva kostsam och - som eleven uppfattar det - meningslös stationsutbildning inne på skolan. Här krävs kreativa tankar från alla oss som är berörda, så att vi inte urholkar vår verksamhet och hamnar på en allt för låg nivå. Vid studiebesök på byggskolor i Ungern och Slovenien har jag sett hur eleverna på skolor med dåliga resurser byggt modeller av glasspinnar, och där vill vi ju inte hamna.

Är du optimist eller pessimist vad gäller skolans och läraryrkets framtid i Sverige?
Det är väl klart att man måste vara optimist. Ibland kan det till och med vara bra att vara lite "naiv", inte minst när man läser den senaste PISA-rapporten. Det finns stora utmaningar där regeringen måste jobba långsiktigt och inte som nu med en massa quick fix. Sedan visar ju forskningen (John Hattie) entydigt att kvaliteten på lärarna mer än något annat avgör elevernas studieresultat. Vem kan motstå en sådan utmaning?



Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…