Fortsätt till huvudinnehåll

"En kollega tänker till" (7)

Alla ser vi och upplever världen genom vår alldeles egna kameralins, åtminstone i metaforisk betydelse. För Jerzy Kowalski är detta en sanning även i en mycket konkret mening; Jurek, som han kallas, är nämligen fotograf. Till på köpet är han en hängiven lärare i fotografi.


Jurek, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare?
Det är förstås att ge eleverna möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper och uppfylla de mål som kursen står för. Min ambition är dessutom att detta ska ske så smärtfritt som möjligt för eleverna, även om det är oundvikligt att det ibland tar emot när man ska lära sig nya saker. Smärtan minskas dock för eleverna ifall anrättningen serveras på ett aptitligt sätt.

Utöver detta vill jag gärna hjälpa dem att växa till att bli medvetna, kloka, solidariska, empatiska men även kritiska, ifrågasättande samhällsmedborgare.

Vad gör dig mest bedrövad som lärare?
När jag ser på vilket sätt elevens självförtroende, inställning till lärande och skolan samt framtidsplaner, präglas av dennes sociala tillhörighet, hemförhållanden samt etniska bakgrund. Det är svårt om inte stört omöjligt att under de tre åren på gymnasiet ta igen allt detta som andra har fått gratis serverat ”med modersmjölken”. Och skolan tar inte hänsyn till sådana skillnader utan kräver samma prestationer av alla. Det säger sig självt att en hel del faller bort i hanteringen.

Är du optimist eller pessimist vad gäller skolans och läraryrkets framtid i Sverige?
Förstår inte riktigt frågan. Det är klart att både skolan och läraren kommer att finnas och behövas i det framtida Sverige. De som hoppas på läraryrkets statushöjning har nog missuppfattat sitt uppdrag. Det är inte i första hand lärarens status som behöver uppgraderas, utan det är skolans arbetssätt, de förstelnade strukturerna, den obegripliga tilltron till att administrativa förändringar per definition löser alla problem som behöver granskas och ifrågasättas så att vi får en skola bättre anpassad till dagens och morgondagens förhållanden. Lärarens status blir högre om denne gör ett bra jobb, och den höjs av nöjda elever, inte av högre lön eller av att man känner sig förmer andra yrkeskategorier.


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Perspektivering i litteraturundervisningen

Hur jobbar man med perspektivering i litteraturundervisningen? I synnerhet i Svenska 3 utgör detta en hörnsten i arbetet, och det är ju i sak inget märkvärdigt heller. I någon facebook-grupp förra året jobbade vi tillsammans fram en lista med minst tjugo olika perspektiv som man kan anlägga på en text (bland dessa biografiskt, socialt, geografiskt, genus, normkritiskt, ålder, etc).

Som ett första steg att tillsammans med eleverna börja använda ett sådant lite otympligt begrepp kan man ta en text och låta dem skriva om den ur någon annan persons perspektiv (alltså skriva om den). Detta har jag i själva verket precis gjort i en åk 1 då vi jobbat med novellen "Mannen som visste allt", skriven av Somerset W. Maugham (ur Mina favoritnoveller, 1954).


Resultatet blev över förväntan (och bygger så klart på att eleverna nappar!). Vi läste novellen tillsammans och analyserade den ut ifrån ett flertal parametrar, med avseende till både innehåll och form. Vi roade oss då med att både f…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…