Fortsätt till huvudinnehåll

Reclaim the undervisningstiden (2): en gymnasieelev talar ut!

Följande insändare publicerades i DN idag (tack, Svante Lovén, för tipset). Skribenten heter Erik Brandt, är 17 år gammal, och går på gymnasiet:
"Är vi förvånade?
Jag som har gått två år på gymnasiet förstår inte hur vi kan vara så förvånade över Sveriges resultat i Pisa-undersökningen. Ingen verkar vilja erkänna sitt ansvar. Oppositionen skyller på regeringen och regeringen skyller på oppositionen, men jag som elev vet att problemen inte kan lösas med förstatligande av skolan eller någon skolbetygsreform.
Problemet är att svenska elever i stor utsträckning är lata, odisciplinerade och bortskämda. Det är coolt att vara den som inte har någon aning vad han/hon ska göra efter en genomgång och att inte fatta något på provet.
Jag är trött på att sitta i en klass där de stökiga eleverna verkar ha mer makt än läraren.
Är felet elevernas? ja delvis, men samtidigt ligger en stor del av skulden hos lärarna som blundar för problemen och inte vågar ta auktoriteten, och hos föräldrar som verkar ha slutat att uppfostra sina barn.
Politikernas felsteg i det hela är att de har misslyckats med att uppmärksamma problemet. Att en internationell undersökning ska behövas för att vi ska inse att vi har genomgått en historisk försämring i skolan är pinsamt.
Jag är uppriktigt oroad över att det är mina klasskamrater som ska bygga ett framtida Sverige. Jag skulle inte vilja att mina barn skulle gå i en skola där ens energi och kreativitet ska bli bestulen av barn med brist på disciplin, barn vars föräldrar tror att det är skolans sak att uppfostra ens barn.
Lärare måste börja använda den auktoritet de faktiskt har rätt till. Det ska inte gå att glida genom skolan utan att det straffar sig på något sätt. Om en elev inte sköter sig, släng ut den och ge den frånvaro. Barnen kommer inte att ändra sig förrän de ser konsekvenserna av att de inte sköter sig.
I Sverige är attityden att vad man än gör så klarar man sig ändå på ett eller annat sätt.
Erik Brandt, 17 år"
Som lärare hör jag Eriks S.O.S.. Han vill ha - och har rätt till - studiero i skolan men får det tydligen inte. Jag känner inte alls Erik Brandt personligen och vet inte heller vilken skola han går på. Detta är dock inte heller det viktiga. Det viktiga är hans ärende och hans unika inifrånperspektiv.

Eriks perspektiv är behövligt då vi diskuterar skola och lärande, och hans text redovisar en befriande klarsyn (även om Erik möjligen har en viss övertro till den enskilda lärarens makt). Undervisningstiden behöver återerövras, men för att detta ska kunna ske krävs - med rektor Jan Jönssons ord - en attitydförändring i förhållande till skolan, lärande och lärare - på flera samhällsnivåer.

It takes a village to reclaim the undervisningstiden!




(På mobiltelefonen, klicka här).

OBS. Notera den avancerade rytmen i denna sång. Symboliken är slående. Här fordras det adekvat skolning, trägen övning, samarbete samt koncentration för att kunna vara med. Uppdraget är krävande - men det går.

Uppdaterat: Helena von Schantz skriver att "Tiden i skolan för undervisning måste få bli helig".



Kommentarer

  1. Den där insändaren klippte vi ut här. Lämpligt diskussionmaterial både i lärarrummet och i klassrummet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken bra idé! Ska nog göra samma sak själv.

      Radera

Skicka en kommentar

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …