Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från september, 2012

For the record

Det slöts ett nytt avtal mellan arbetsgivare (SKL) och arbetstagare (lärarfacken) förra veckan. Nu är frågan: kommer det att bidra till att lärare i stort får bättre arbetsvillkor och att respekten för skolan höjs? Att yrkets attraktionskraft ökar? Den som lever får se.

Engagerad och engagerande på 2000-talet

Som en kompis brukade säga till mig då jag bodde i Israel i mitten av åttiotalet: "It´s a jungle out there!". Och så är det ju. I synnerhet är det en "information jungle". Det är också därför som vi  behöver varandra för att hitta rätt. Inte minst som lärare. Jag fick ett tips av en kollega att titta på videofilmen nedan. Jag är glad att jag gjorde det. Tack, Åsa! Filmen handlar om vad som krävs av oss som är lärare för att göra undervisningen i skolan relevant och engagerande. (Ha överseende med den monotona musiken och härda ut. De som gjort filmen har tänkt både djupt och länge).

Skolarbeten till salu

Alltid lär man sig någonting nytt.  På P1 lyssnade jag idag till Kalibers program ”Skolarbeten till salu” . För mig som lärare var detta mycket upplysande. Jag lärde mig nämligen att det numera via nätet ganska enkelt går att beställa färdiga uppsatser skrivna av spökskrivare.  Detta är ett fenomen som är alltmer utbrett på högskolan men även på gymnasiet. Uppsatserna är unika och går därför inte att spåra med hjälp av till exempel Urkund. Under fingerat namn gör Kalibers reporter Andreas Wiklund en sökning på nätet och inom femton minuter har han hittat ett flertal sajter och internetforum där man kan beställa uppsatser, ungefär som vilken annan vara som helst. En kontakt knuts, ett avtal sluts och inom några dagar kommer den färdiga uppsatsen om kalla kriget. Pris: 1000: -. Andreas Wiklund får även kontakt med ”Sven” som är en så kallad spökskrivare.”Sven” berättar att han hittills hunnit göra ett femtiotal uppgifter åt andra; ifall han ville skulle han kunna leva på si

Kunskapsförbundet Väst och framtiden

Då har även jag lämnat in papper om att jag från och med 2013 kommer att gå över till Kunskapsförbundet Väst (KSV). KSV innebär en sammanslagning av de kommunala gymnasieskolorna i Vänersborg och Trollhättan, och vad man från styrande kommunpolitiker och tjänstemäns håll sagt sig vilja eftersträva med ett sådant storskaligt samgående är att man – som man brukar formulera det – även fortsättningsvis ska kunna erbjuda bra utbildning åt ungdomarna i den kommunala regin. I en tid då elevtalen går ner vill man inte riskera att förlora i konkurrensen med friskolorna.  För några månader sedan skrev jag en debattartikel i vår lokaltidning, ttela , då jag ifrågasatte klokheten i det planerade samgåendet mellan våra respektive kommunala gymnasieskolor i Vänersborg och Trollhättan. Detta gjorde jag inte utifrån en övertygelse om att projektet i sig inte vore bärkraftigt (för det hade jag faktiskt ingen aning om). Min invändning var istället riktad emot hela förfarandet, alltså sättet på

Victor Borge - en hantverkets och improvisationens mästare!

Dansk som jag är har jag vuxit upp med Victor Borge. Hans virtuositet vid pianot i kombination med hans osvikliga och vältajmade sinne för komik gjorde honom omåttligt populär inte bara i USA dit han utvandrade vid 2 världskrigets början (han var av judisk börd och hedde egentligen Børge Rosenbaum) utan även i många andra länder. I Danmark blev han en nationalklenod, älskad och respekterad över generationsklyftorna. I samband med hans åttio års födelsedag anordnades det en konsertturné från vilken filmklippet nedan är hämtat. Det är ett typiskt Victor Borge-inslag med allt vad det innebär. Lite kuriosa: Borge själv lär vara oförberedd på extranumret som violinisten föreslår. Men vad finns det att förlora när man äger såväl hantverket som scenen och på samma gång inte är rädd att improvisera? Av publikens reaktion att döma går det absolut hem - som vanligt, kan man väl tillägga.

Bakom molnen

Via UR:s retorikprogram och några elever (tack, Amanda och Paulina!) tipsades jag om det här sköna klippet. Den Svenska Björnstammen tar sig an de stora frågorna på sitt sätt:

Emellanåt blir det fel

Jag har precis upptäckt UR:s serie Retorik är rätt att tala, vett att lyssna . Under rubriken "Tal vi minns: när det blir fel" finns det bland annat med de två talen nedan. Det första är ett exempel på etikettbrott, då Barack Obama (och orkestern kan jag nog tycka) hamnar lite fel. Nationalsången är inte menad att utgöra någon bakgrundsmusik till vare sig något tal eller utbringande av skålar - och där och då föddes det en tacksam snackis i tabloidpressen och på Youtube för lång tid framöver (fortfarande är det folk som är inne och kommenterar det filmklippet). Drottning Elizabeth bevarar dock fattningen och även Obama återhämtar sig blixtsnabbt. Det andra exemplet på övertramp är klassiskt och kungligt roligt. Det är helt enkelt inte rättvist att kalla vårt statsöverhuvud Kungen tråkig! :)

Läraren vs. datorn?

Håller datorn på att konkurrera ut läraren? Datorn: kunnig, billig och rolig. Hur kunniga, billiga och roliga är lärare? Alastair Creelman, verksam vid Linnéuniversitetet, tar upp frågan i en av sina bloggar. Han citerar då Tony Bates (university man och drivande inom e-learning): The delivery of information in the form of lectures can easily be recorded and offered on the net. Tests based on checking knowledge of facts can also be automated very effectively and you can then offer a fully online automated course. However the missing ingredient is actual teaching; inspiring, guiding, giving feedback, advising, providing context and all the other less tangible skills that lead to real learning. Poängen är så klart att datorn inte vet allt, i betydelsen förstår allt: "Context is king" har ersatt det gamla "content is king". Behovet av sammanhang och återkoppling är allmängiltigt och grundläggande för allt lärande. Därtill kommer allt det andra som Creelma

Bach med Sting

Jag satt i bilen och slant som vanligt in på P1. Rätt vad det var fick jag höra något som fick mig att lyssna extra uppmärksamt. En röst, en bastuba, en trumpet och Stings klassiska "Every Step You Take". Det fanns en karaktär, en kraft och på samma gång en vila i framförandet. Jag kan rekommendera dig som läser detta att lyssna på programmet. Programmet heter "Bach med Sting" och spelades in i Bankeryds kyrka. Klicka här och spola fram till 16:15. Allis Brorsson, Johan Thor och Per-Åke Wennerberg är helt enkelt lysande!