Fortsätt till huvudinnehåll

"En kollega tänker till" (1)

Första kollegan som "tänker till" är Elisabet Gustafsson, en av specialpedagogerna vid Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan där jag arbetar. Elisabet är utan tvekan en av de mest energiska och positiva människor jag känner, till stort stöd inte bara för oändligt många elever utan även för oss lärare. Nedan följer hennes svar på mina tre frågor.

Elisabet, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som specialpedagog?
Det första jag kommer att tänka på är att utveckla undervisningen så att den skapar förutsättningar för att alla elever ska uppnå målen så som de uttrycks i kunskapskraven för respektive kurs. Att alla elever får en undervisning som de kan ta till sig, även om de har en funktionsnedsättning, och då inte bara genom kompensatoriska hjälpmedel, utan även genom det viktigaste av allt – genom en underordnad pedagogik (pedagogik som anpassas i undervisningsgruppen utifrån en elevs behov av särskilt stöd). 

I och med den nya skollagen är tanken att alla skall kunna uppnå målen med hjälp av specialpedagogik,  vilket i sin tur ställer högre krav på min kompetens för att kunna diskutera den undervisning som bedrivs på skolan.

Om jag tittar mer på individnivån, alltså eleven, så är det viktigt för mig att få eleven att se sin egen förmåga till eget lärande, att få dem att se att de kan utvecklas. De behöver stöd för att hitta sina ”verktyg” för ”hur gör jag för att lära mig?”. Att se en elev bli allt mer självständig i sitt lärande är en stor lycka.

Vad gör dig mest bedrövad som specialpedagog?
Jag skulle vilja säga att det är motsatsen till det som jag beskriver som kärnan i mitt uppdrag, när elever inte ges förutsättningar i undervisningen. När man inte ser hur man skall möta elever i behov av särskilt stöd i den ordinarie undervisningen så att de ges förutsättningar att utvecklas.

Är du optimist eller pessimist vad gäller skolans och specialpedagogsyrkets framtid i Sverige?
Idag behöver en specialpedagog vara kunnig inom många olika områden. Som spec.ped. behöver man även bli mer insatt i vilka mål som eleven skall uppnå i de olika kurserna, för det är först då som man kan bedöma hur undervisningen behöver se ut för att elever i behov av särskilt stöd skall uppnå dessa mål. 

I och med den nya skollagen har specialpedagogens uppdrag förtydligats och utvidgats, enligt mig. Tittar man på anmälningsplikten som har införts, där det vid en anmälan skyndsamt skall utredas vilket eventuellt stödbehov eleven har, krävs det kompetens för att kunna göra en pedagogisk utredning. Kunskap och erfarenhet inom detta område kan inte alltid ligga på den enskilde läraren att ha. Ett samarbete mellan olika professioner inom både elevhälsans personal och pedagogerna är i dagens skola ett måste, anser jag, och därmed ser jag optimistiskt på specialpedagogyrket.


Kommentarer

Mest lästa inlägg

De/Dem/Det/Dom?

Den absolut hetaste frågan just nu bland språkvetare i svenska sägs vara frågan om huruvida ”de”/”dem” bör slopas till fördel för ”dom”. Vi säger ”dom” – varför då insistera på en distinktion i skriftspråket som bara vållar en massa problem för väldigt många människor? Varfor inte "Dom tycker att …”, ”Han gav dom ...”? - och varför inte också "dom små barnen", även om detta i grammatiskt avseende är en lite annan fråga? (En variant är då somliga istället förespråkar ett generellt införande av "de"). I min egenskap som gymnasielärare lutar jag på pragmatiska grunder allt mer åt att någonting dramatiskt borde göras. Fast jag är inte säker på vad

Eller jo, det kanske jag är ändå.

Det finns språkvetare som sökt undanröja alla motargument till införandet av en generell ”superform” (”dom” eller ”de”). En av dessa är Lisa Holm, professor i svenska språket vid Lunds universitet, som i debattartikeln ”Skriftspråket redo för att införa ”dom” betonar att vi inte egentlig…

Grammatik, alltså

I Svenska 2 ingår det sedan 2011 att eleverna ska kunna göra grammatiska analyser. För betyget A:
"Eleven kan med god precision utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken." Många av oss svensklärare brottas nog med detta, och vi upplever att många elever har svårt att tillägna sig själva metaspråket. Jag själv undervisar i två parallellklasser på Ekonomiprogrammet och vi gjorde ett tappert försök i höstas, fast det blev i ärlighetens namn inte så som jag hoppats. Nu gör vi ett nytt försök.

Idag blev det genomgång, det vill säga repetition av det vi pratade om i höstas. I morgon blir det skrivning. De som inte var där (av någon anledning 2/3 av klassen) får titta på filmen, och de som var där får gärna titta på den igen. Genomgången gällde:

Utbyggda nominalfraserHuvud- och bisatserFundament
En av eleverna som inte gärna brukar uppskatta att jag filmar deras muntliga framtr…

"En kollega tänker till" (10)

Kombinationen nitiskhet och ordvitsar är Gunnar Albertsson i ett nötskal: nitiskhet vad gäller skolans uppdrag, ordvitsar vad gäller det mesta. Möt byggnadsarbetaren som sadlade om till yrkeslärare och numera fått ett uppdrag som förstelärare.


Gunnar, vad ser du som kärnan i ditt uppdrag som lärare? 
Vi har flera viktiga uppdrag men ett av de viktigaste är att medverka så att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt. Detta kräver att även jag besitter dessa kunskaper och har förmågan att förmedla dem.

Det pratas ofta om att vi ska ge eleverna social kompetens så att de fungerar bra med andra människor, men detta ställer även krav på att de har något att berätta om. De behöver kunskaper inom många olika områden, som de idag kanske inte ser någon nytta med. Ett av våra viktiga uppdrag blir därför att motivera eleverna och få dem att förstå utbildningens betydelse för deras egen framtid.

Sedan får man inte glömma att mina elever sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammet för …