Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från april, 2015

Visionär konflikthantering

Jag läser om Auschwitzöverlevaren Eva Mozes Kor som på det senaste väckt skarp debatt i Tyskland på grund av sina försoningshandlingar i förhållande till tidigare nazistförbrytare. Mozes Kor är medveten om att inte alla kommer att hålla med henne då hon sträcker ut en hand till dessa forna mördare, men hon har tänkt igenom noga varför hon gör som hon gör: My ideas in life are very different, I know. I am in the minority - maybe a minority of one. I know how society looks at it, but as I look at society, I do not think it is working very well. So what I am saying is, maybe we ought to try something else. And my idea is for people from the victims' side and people from the perpetrators' side to come together, face the truth, try to heal, and work together to prevent it from ever happening again.  Som barn föll hon själv offer för Mengeles experiment, och i hennes tal om förlåtelse och försoning finns inget utrymma för luftslott och stora ord. Hennes handlingar bottnar i en

Fokus!

"Det forsømte forår"?

Den lyckliga tiden heter danske Hans Scherfigs roman Det forsømte forår  (fr. 1940) på svenska. För den som läst Scherfigs klassiker tycks den svenska översättningen oerhört ironisk. Berättelsen utspelar sig i skolmiljön, och titeln - den danska titeln - anspelar på våren som en tid då mycket står på spel, och proven duggar tätt. Solen lyser därute någonstans. Det är ingen idé att hänga läpp just nu. Fast - det är faktiskt ganska mycket för en lärare i svenska och engelska på gymnasiet den här tiden Jag skriver väl detta mest för min egen skull. Fast inte bara.  Idag har 12 elever i åk 3 hållit sitt muntliga argumenterande tal, och lika många åk 1-elever har gjort sitt muntliga NP i engelska. Nu på kvällen har jag ägnat fyra timmar åt att bedöma uppsatser som treorna skrev förra veckan. Igår satt jag hela dagen, och förra veckan gick också ett antal kvällar åt med detta. Imorgon har jag 56 elever i åk 1 som ska göra läsförståelseprovet i svenska, så då vet jag vad jag ska g

Mats Trondman om en förändrad relationsgrammatik

Idag var all personal i vårt kommunala gymnasieförbund i Trollhättan/Vänersborg kallade till en föreläsning med kultursociologen Mats Trondman. Hans forskning syftar bland annat till att analysera och försöka kartlägga vår tids förändrade relationsgrammatik, och teoretiska resonemang blandas friskt med rena stå-upp-komiken, när han kommer i gång. Frågan är vad som leder till lärande utöver att läraren behöver vara duktig i sitt ämne och skicklig på att lära ut? Här finns givetvis mycket att säga, men helt klart är att själva förutsättningarna - den relationella infrastrukturen - behöver vara på plats. Ett annat ord för förutsättningar, betonar Trondman, är förresten ”predikament”, ett ord som passande nog även kan betyda ”pinsam händelse”. För pinsamt är vad det kan bli emellanåt när vi inte riktigt förstår vad som händer och vad som står på spel. Man har kort sagt inte tråkigt i denna sociologiprofessors sällskap, när han ideligen härmar och parafraserar utlåtanden och utbrott frå

Mångfald, motstånd, möjligheter

Min goda kollega  Helena Gregorc-Lööv  har skrivit detta gästblogginlägg om sitt arbete med nyanlända på Språkintroduktionsprogrammet , IMSPR, i Trollhättan:  I mitt uppdrag ingår mångfald, möjligheter och väldigt lite motstånd! Dock finns det en hel del dilemman som försvårar mitt uppdrag, inte minst det som handlar om tid -  närmare bestämt, bristen på tid. Målgruppen är elever som har varit i Sverige en kortare tid. Mångfalden är stor och därmed också mängden faktorer som ska beaktas när vi på IMSPR planerar för deras skolgång. Somliga kan ha gått i förberedelseklass innan det blev dags att söka till gymnasiet, medan andra har påbörjat sina gymnasiestudier i sitt hemland. Det finns även de som precis har avslutat en gymnasieutbildning men på grund av krig inte har fått sitt avgångsbetyg. Ytterligare en grupp elever har över huvud taget aldrig gått i skola. De allra flesta av våra elever är mycket studiemotiverade. På samma gång är de inga oskrivna vita ark, utan ungdomar

Google Translate - en hjälpsam men inte helt pålitlig tonåring med attityd

Google Translate är en typisk tonåring: har höga ambitioner, är kunnig och tvärsäker. Fast emellanåt uppenbaras ett glapp mellan den höga bekännelsen och vad som faktiskt levereras. Detta är dock inget att förvånas över; det är bara att man är medveten om det. Dagsformen är till synes helt avgörande.  På Twitter fanns nu på morgonen ett klokt citat av Picasso. Mot bättre vetande förmodar jag att han någon gång för länge sedan måste ha yttrat det på spanska, varpå det sedan översatts till engelska av någon god lyssnare. Vare sig Bing Translate eller Google Translate är dock riktigt uppgiften mogen när det gäller att översätta till svenska (GT föreslog: "Inspiration finns, men det har att hitta dig arbeta").  Som engelsklärare är det min erfarenhet att Google Translate visserligen kan vara till stor hjälp på ordnivå och emellanåt även på meningsnivå då elever ska komponera en text. Ändå får de inte använda GT då vi har uppsatsskrivning - eller i klassrummet över huvud ta

We have a deal

Jag har nog aldrig tidigare riktigt reflekterat över hur ägg uppenbarligen kan vara av olika kvalité. Fast här om dagen såg jag ett test som genomförts där ett gäng experter fick smaka på ägg från 8 (eller 10?) olika leverantörer, precis som med vilket vin- glass- eller chokladtest som helst. Hänsyn togs till smak, konsistens och färg. Jag minns inte vem som vann, annat än att de ägg som gick segrande ur striden kostade 3,19 kr/st.  Hur som helst har våra hönor och vi ett avtal. De levererar förstklassiga ägg, och vi lovar att äta dem (äggen, alltså).  Sedan finns det anledning att glädjas över att det idag är Happy Resurrection Day. Precis som alla andra dagar på året. När allt hopp var ute hände det. Även i presens: plötsligt händer det. Och då är det inte bara en referens till en reklam för något spelföretag. Utan: plötsligt händer det, det som ingen räknat med och som egentligen var omöjligt. OMG!

De heter tydligen scillor

Synen av vackra blommor har aldrig - såsom för min fru-  fått mig att försättas i något förhöjt mentalt-emotionellt tillstånd av varseblivande. Men jag tycker absolut dessa scillor är fina. Och bänken är jag nöjd med! 

Jag - en falafelfil

Drottningtorget i Trollhättan är numera en härlig plats att vistas på om man gillar falafel. Antalet salustånd bara ökar och ökar, så att det nu finns 4 olika husvagnar i olika färger och former där man kan inmundiga detta smakfulla mellanmål. På grund av konkurrensen blir det också bara billigare och billigare. Ett nytt rekord har precis satts: Första gången jag smakade falafel var i Tel Aviv våren ´85. Jag bodde på en kibbutz en bit därifrån, men så ofta jag kunde begav jag mig in till staden och lyxade till det litet. Konceptet var något annorlunda jämfört med här i Sverige, och något litet mellanmål var det definitivt inte. Man fick ett rejält pitabröd med några falafelkulor i, och sedan var det bara att själv fylla på med alla spännande, färska grönsaker, inlagda grönsaker och såser som fanns där. Påfyllning ingick. Och fastän en av mina kompisar där - en kanadensare vid namn Randy - inte alls delade min smak för denna deliciösa specialitet utan tvärtom fasthöll att de snar