Birkebos bästa blogg

I thought I should try something different this time; like writing in English. Why not? English is an okay language, I reckon, and I need to practice my English skills. I am aware that if I don´t use my English, even for writing purposes, it will grow "inelastic" and we don´t want to see that. So, please, dear reader, bear with me. Now, in case this all seems very pretentious, let us just leave that behind for a second. Instead, let me just again in a few words elaborate why I write at all. Because there are in fact several reasons for that. I am happy that a couple of students the last couple of days have come up to me and said they follow my blog (and wonder why nothing seems to have happened here for a while, the answer, of course, being the national tests; nothing more needs to be said about that ... ). Also, the other day I noted that the number of visits on this blog since it started in January has passed 3,000. I don´t know if that i...

OBS! Getting It Right! + övningar på ny wiki! 11. Some/Any När använder man "some" och när använder man "any"? Some people don´t know anything about this - men de kan lära sig! 12. There is/There are/It is Svenskans "det är" är väldigt användbart: "Det är kallt" likaväl som "det är ett hål i min ficka". På engelska kommer man inte undan riktigt lika enkelt. Lär dig hur man gör! 13. Verb introduktion Verben är den kanske viktigaste ordklassen. Hur känner man igen ett verb? Vad är det frågan om? 14. HAVE ”To have” används som huvudverb men framför allt som hjälpverb. Här får du förklaringen hur. 15. BE "To be or not to be", som Shakespeares prins Hamlet utbrister. Du behöver inte darra på manschetten när det gäller detta fundamentala huvud- och hjälpverb. 16. DO Ännu ett verb vars användning spänner brett. Lär dig grunden. 17. Temaformer och tempus Rubriken avskräcker men här förklaras ytte...

OBS! Getting It Right! + övningar på ny wiki! Jag har tidigare skrivit om "Getting It Right!". Tanken var att göra en serie av videofilmer med genomgånger av den engelska grammatiken där vem som helst ska kunna gå in och titta på valfria moment när som helst, hur många gånger som helst. Nu är dessa 21 filmer klara! Jag började för över ett år sedan med inspelningarna. Elever och lärare på medieprogrammet på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan där jag jobbar har varit mycket hjälpsamma. Utan dessa elever och kolleger hade det inte blivit någonting av allt detta kan jag säga. Dessa personer har även gjort allt grovjobbet med redigering. Avsikten, vill jag betona, har inte varit att försöka förklara allting . Jag har istället valt att fokusera på de mest centrala och grundläggande delarna; har man varit lärare ett tag känner man igen var elever gärna har luckor och brister. Detta är mitt bidrag till att något avhjälpa dessa kunska...

Jag fortsätter med att hänvisa till texter som andra skrivit (otroligt tidsbesparande!). I söndagens DN finns en mycket läsvärd artikel skriven av Ana Udovic: När egot tar examen . Hennes text är ett försök till granskning av tidsandan och de värderingar som i någon mån verkar ha fått forma oss alla, i synnerhet det uppväxande släktet. Frågan hon ställer är om Narkissos, en vacker ung man ur den grekiska mytologin som till slut drunknade - rent bokstavligt - i sin egen självupptagenhet, blivit en sinnebild för den moderna människan? Har den moderna människan - med betoning på ungdomen - i själva verket blivit patologiskt narcissistisk? Och med koppling till skolans värld: Är det därför som de närmaste veckorna blir så extra hektiska och dramatiska då betyg ska sättas? I en tid då det egna jaget typiskt marknadsanpassas och förpackas som en märkesvara äger frågan självklart relevans. I skolan pratas det väldigt mycket om entreprenörskap och ...

Monika Ringborg är lärarutbildare och har skrivit en text på sin blogg där hon jämför läkares arbetsvillkor med lärares. Jämförelsen är relevant och hon har många bra poänger med vad hon skriver. Det gäller respektive yrkes kärnuppgift och samhällets allmänna attityden till d.s. Läs Tänk om läkare hade samma situation som lärare ...

Med en koppling till mitt förra blogginlägg såg jag igår kväll på K special en dokumentär från det ökända fängelset New Folsom Prison i USA: "At Night I Fly". Den handlar om livstidsdömda fångar som deltar i ett projekt kallad Arts in Correction. I en miljö som vanligtvis är präglad av våld, hot och hopplöshet börjar en grupp män att träffas för att istället ägna sig åt poesi, musik, sång och samtal. Som i fallet med Annika Östberg är det alltid mycket intressant och upplysande att lyssna till människor som inte har kvar någonting att förlora men som ändå inte ätits upp inifrån av bitterhet. Tidningen Dagens krönikör, Inger Alestig , kallar Michel Wenzers guldbaggebelönade dokumentär för en "vacker film från en ful värld" och betonar att den är betydelsefull på flera plan: "En man svarar, att man inte kan se fängelset som separerat från samhället. Därför har allt som sker i fängelset en betydelse för samhället utanför. Om hopp och godhet kan...

Ikväll var jag iväg och lyssnade till ett offentligt samtal med Annika Östberg. Den sexhundrahövdade publiken fängslades av hennes unika, osminkade berättelse om missbruk, bråd död och förnedring, men också försoning och upprättelse. Det var en stark personlighet som delade med sig av skuggsidorna ur sitt egna liv. Hon satt i amerikansk fängelse närmare trettio år för medhjälp till dubbelmord och anlände till Sverige igen 2009 då hon avtjänade de sista två åren av sitt straff. Vad som kanske i synnerhet tog skruv i kväll var hennes totala vägran att iklä sig offerrollen, även när den erbjöds henne under samtalets gång. Man förnimmade att hon lätt hade kunnat bre på rejält om den uppenbara bristen på kärlek under hennes uppväxt och när det gäller hur hon sedan bemöttes och behandlades av andra, i synnerhet män, längre fram i livet. Hon hade helt säkert kunnat få många sympatipoäng hos publiken om hon gått lite mer i delalj där. Och visst, hon tog upp ...

Jag har en del av min tjänst på byggprogrammet (BA/BP). Den här veckan har vi haft temavecka. Eleverna i åk 2 - sammanlagt ett drygt sextiotal elever - har delats in i tio grupper och varje grupp har sedan haft i uppdrag att bygga en lådbil enligt ritning. Sådana lådbilar är inte billiga, men som väl är har vi lyckats få sponsorer, det vill säga lokala bygg- och målarföretag (som därmed köpt sig reklamplats eftersom deras dekal syns på respektive lådbil). Här är det Caroline och Simon som målar och riggar. Igår hade vi vårt Grand Prix 2012, det vill säga själva lådbilsrallyt. Förra året var bland annat TV4 på plats och gjorde ett reportage . Igår var åtminstone ett flertal lokaltidningar där och täckte evenemanget. Det regnade för fullt, men entusiasmen hos elever och lärare var det inget fel på. Batmobil! Rallyt är över och samtliga bilar har körts in i byghallen. Snart är det prisutdelning, och alla väntar in juryns beslut. Just i år var det väldigt många fina ...

(klicka för förstoring) (Källa: Tidningen Ttela)

När vi svensklärare på Magnus Åbergsgymnasiet satt ner i höstas och skulle bestämma vilka två filmer vi skulle använda för vårt filmprojekt i våra årskurs tvåor föll talet bland annat på "Flickorna i Dagenham". Nu blev det inte att vi visade den, men jag lade ändå titeln på minnet, och när jag botaniserade bland hyllorna på Hemmakväll här om dagen föll mina ögon på den. På baksidan av kassetten står det att "... den kommer att få dig att jubla, skratta och gråta". Snacka om att ta i till dess man spricker! Ändå är detta en mycket sevärd film. "Made in Dagenham" har med rätta kallats en typiskt brittisk, based-on-a-true-story-feel-goodfilm. Dess anslag är socialrealistiskt - med tidsenliga miljöer och autentiska samhällsproblem - men med en ständig underton av humor. Regissören Nigel Coles ärende är uppenbarligen inte bara att gestalta en historisk händelse utan att även krydda den med försonande drag av uppsluppen humor och mänsklig värme karakt...

Jag såg två filmer i helgen som jag tänkte jag skulle rekommendera. Var och en får ett eget blogginlägg. Först ut är "Tintins äventyr: enhörningens hemlighet". Jag har alltid gillat Tintin. När jag var barn plöjde jag igenom samtliga seriealbumen jag vet inte hur många gånger. Jag tyckte även om att teckna, och Hergé var en stor inspiration för mig. När jag var i Frankrike förra sommaren var jag mycket nära att köpa hem ett av albumen, inte minst därför att det vore kul att ha det på franska (detta gäller även Asterix som jag också var hysteriskt glad i när jag växte upp). Löjligt snål (!) som jag var blev det inte av, men när det om fyra månader blir la France igen ska jag definitivt göra slag i saken. När man tittar på Spielbergs/Jacksons Tintin slås man så klart av Indiana Jones-stuket. Det är i bästa matinéstil vilda äventyr över hela världen. Hjälten här är dock betydligt yngre, max tjugo år gammal. I bonusmaterialet till DVD-skivan kan man bland annat ta del av film...

"Enkäten talar sitt tydliga språk. 200 lärare tillfrågades, 175 svarade. Av dessa sade inte mindre än 163 blankt nej till det blivande gymnasieförbundet, åtta hade ingen åsikt och fyra sade ja." Ovanstående är ett citat ur dagens ttela  där Larz Blomqvist och Linda Forssén, företrädare för respektive lärarfack, uttalar sin milda förvåning över Trollhättans gymnasielärares kompakta nej till planerna på ett gymnasieförbund mellan Trollhättans och Vänersborgs gymnasieskolor. De hade förväntat sig en noterbar tveksamhet från lärarnas sida, men att de skulle ge tummen ner så pass enhälligt kom ändå som en överraskning. På ledarplats i samma tidning skriver Ulla Andersson: "Frågan har också förberetts av tjänstemän som inte förstått vikten av att låta berörda lärare vara med från starten av förändringsarbetet. Tjänstemän som inte insett att lärarna representerar sakkunskapen och erfarenheten och kunnat tillföra "slutprodukten" en hel del." Ulla Ande...

Så här skriver signaturen "torestad" på Johan Kants blogg: Om allt bara går ens väg och man inte möter några hinder, kan göra vad man vill och ändå får alla förmåner, är slapp och slö men ändå får godkänt betyg, då hamnar man i ett tillstånd av inlärd hjälplöshet, dvs. man lär sig att hur illa eller gott man än gör så går det lika fullt vägen. Resultat: slöa, omotiverade elever. Det viktigaste skolan kan lära sina elever är att de kan påverka sina liv, med kunskaper, förmågor och insikter. Jag kunde nog inte ha sagt det bättre själv. Skolans uppdrag: att hjälpa människor att gå från hjälplöshet till självständighet. From zero to hero! Med risk för att fjanta till budskapet :o Uppdaterad: Bertil Törestad broderar vidare här .

Igår var jag ute och i vanlig fredagsordning veckohandlade efter jobbet. Det är lite mysigt kan jag tycka, att gå runt på fredag eftermiddagen och plocka åt sig varor och proviantera inför helgen och veckan som kommer. Vi har inte längre små barn hemma, och forna tiders varuhusorienteringslopp har numera ersatts av en viss form för strosande vilket åtminstone jag uppfattar som klart mer angenämt. Rätt vad det är dyker det upp en tidigare elev till mig. Sådant där är oftast roligt. Jag blir glad att se honom och bristar ut - fel namn. E är dock en artig ung man och inom två tiondedelar av en sekund har han hunnit rätta mig, och jag har hunnit brista ut rätt namn istället: så klart, så är det ju! Klapp och kram.  Det är inte första gången som jag glömmer bort elevers namn, men inom mig bär jag massor av minnen av den här grabben och de kommer till mig omedelbart.  När han gick ut gymnasiet för några år sedan var det möjl...

Igår kväll var jag och lyssnade till poeten Ylva Eggehorn. För några år sedan läste jag ett par av hennes böcker, men detta var första gången jag hörde henne live. Framträdandet antog formen av ett samtal och  Eggehorn berättade fritt om sin diktning och delar ur sitt liv. Redan vid tolv års ålder förklarades hon vara ett underbarn och fick sina första dikter publicerade när hon var elva. I hennes barndomshem fanns det en kärlek till språket och berättelser i alla dess former och det fanns alltid ett rikt sortiment av böcker inom räckhåll. Som godnattsagor tyckte hennes pappa att det var bra för henne och hennes syskon att få ta del av Homeros verserade epos (varför hon än idag kan citera delar ur Odyssén innantill). När hon var åtta år gammal läste hon på egen hand Selma Lagerlöfs samlade verk.  Sedan dess har det såklart hunnit rinna mycket vatten under broarna. Ylva Eggehorn ä...

Detta är ingen nyhet. Men det är intressant: Varje år utser den danska organisationen Lederne årets ledare. Priset är mycket prestigefyllt och det är vanligtvis de stora elefanternas ledare som kommer i betraktande för detta. Ett år kröntes Lego:s VD, ett annat år var det högsta hönset för Danmarks Nationalbank som fick stå högst på prispallen. I år var det tionde gången som priset delades ut, och den som till slut fick priset som årets ledare 2011 var inte Nordeas förhandstippade VD utan rektor  Lise Egholm . Under sexton års tid har hon hållit i rodret vid Rådmandsgades Skole i inre Köpenhamn. Utifrån hur hon beskrivs i Børsen (danska motsvarigheten till Dagens Industri) verkar hon vara en färgstark person som vet vad hon vill. Hon är inte rädd för att ställa krav på vare sig elever, lärare eller föräldrar, och hon vet hur viktigt det är med tydlighet i alla led i en organisation. I filmklippet nedan uttrycker ...